Senaste arbetsveckan har varit mer intensiv än någonsin, men också otroligt rolig med SKTFs regionala förbundskonferens som pricken över it. Men jag måste ändå säga att det är skönt med helg och några lediga dagar.
Min lediga tid ägnar jag gärna åt att läsa böcker och nu har jag precis avslutat "Enkel vacker öm, boken om Monica Zetterlund". Monica har fascinerat mig länge, hon var en av min pappas favoritsångerskor så jag är uppvuxen med hennes fantastiska röst. Jag har också alltid älskat Hasse & Tage, och Monica var ju en av deras främsta revyprimadonnor. Hon levde ju också ett väldigt intressant liv, och var en mångfacetterad person. Hennes kamp mot sina inre demoner som bl.a. gav sig uttryck i en lång kamp mot alkoholism färgade också av sig i hennes konstnärskap, det hörs på hennes röst att hon hade en mörk sida.
Jag såg Monica en gång live, under hennes sista turné 1997 då hon bl.a. besökte Konserthuset i Göteborg. Det var en fantastisk upplevelse, även om rösten var märkt av ålder och hennes leverne trängde den ändå igenom märg och ben rätt in i hjärtat på alla oss som lyssnade. Hon var ett geni och jag bär ofta med mig fler av hennes sånger, bl.a. hennes tolkning av Povel Ramels "Underbar är kort":
Bara en enda ros på ett evigt klänge, så är livet,
trist varar länge, men underbart är kort, alldeles för kort.
Följer du ödets stig genom dunkla gränder
når dig solen en glimt i sänder,
ty underbart är kort, alldeles för kort.
På var sommaräng du finner bara en lyckoklöver
någonstans
och likaså en enda gång du möter
just den vän du behöver,
så tag din chans,
men fort, innan den flyr bort,
underbart är kort alldeles för kort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar