Osmart att spara på kultur och fritid

Majorna-Linnés stadsdelsförvaltning lider av stora ekonomiska problem. Fler stadsdelar har liknande bekymmer. Varenda gång stadsdelsförvaltningarna tvingas genomföra sparbeting tittar de först på den s.k. "icke-lagstadgade" verksamheten och då är det kultur- och fritidssektorerna som hamnar under lupp. Dessa sektorer är dock så pyttesmå jämfört med de andra verksamheterna äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, funktionshinder och utbildning att det inte ger några större ekonomiska effekter att spara på kultur och fritid. Däremot ger det stora negativa effekter på lång sikt. Biblioteken är en oerhört viktig mötesplats som saknar jämförelse bland andra mötesplatser i staden för barn, ungdomar, studenter, pensionärer och alla andra. Fritidsgårdarna räddar många ungdomar från att hamna i fel sällskap och i destruktivt beteende genom att där finns vuxna förebilder som bryr sig. Att lägga ner fritidsgårdar innebär att socialtjänsten ofta får högre kostnader på lång sikt. Det är ju dock inte lätt för stadsdelsförvaltningarna när de dras med enorma underskott och måste spara. Vilka verksamheter ska man välja? Ett-årsbudgetar är ett problem i sammanhanget. Jag skulle önska att det var möjligt att exempelvis lägga budgetar för en hel mandatperiod. Då skulle det också vara möjligt att göra ordentliga investeringar och långsiktiga satsningar utan att i lika hög grad stressas av årsbokslutet.

Värna om kommunernas kultur- och fritidsverksamhet

Thomas Idergard, som leder den marknadsliberala tankesmedjan Timbros välfärdsprogram, gjorde igår ett utspel om att kommunerna bör lägga sina sparbeting enbart på kultur- och fritidsverksamheten. Var femte kommunal skattekrona går till den verksamhet som Idergard anser inte tillhör kärnverksamheten. Han menar att kommunerna inte behöver röra sin kärnverksamhet (vård, skola och omsorg) om man lägger alla besparingar på kultur och fritid.

Jag tycker att Idergard är helt fel ute och man kan verkligen diskutera vad som är kommunernas kärnverksamhet. För det första tycker jag att det är fel att sätta kommunala verksamheter emot varandra, jag tycker istället att de ska samverka och berika varandra. Jag är fullständigt övertygad om att en god samverkan mellan t.ex. skolorna och fritidsgårdarna gynnar barnen och ungdomarna, både i skolan och på fritiden. Att barn och ungdomar har meningsfull fritidssysselsättning där kompetenta personer arbetar är också viktigt för deras utveckling och berikar deras liv, och då behövs fritidsgårdarna och idrottshallarna. Och tänk vad kulturinslag kan berika våra äldres vardag på äldreboenden och dagverksamheter, det är värt att lägga skattekronor på.

Och sen, vad vore en stad som Göteborg utan sitt rika kulturliv? Väldigt trist och tråkig skulle jag vilja påstå. Jag anser att tillgången till kultur är en mänsklig rättighet och är viktig för människors utveckling. Jag kan bara gå till mig själv, vad vore mitt liv utan att ha läst vissa böcker eller sett vissa filmer och teaterföreställningar? Vissa kulturella upplevelser har ändrat på mina perspektiv och har varit oerhört nyttiga för mig. Därför tycker jag det är självklart att skattepengar ska finansiera kulturlivet för att så många som möjligt ska få möjlighet att ta del av kulturen.

SKTF organiserar ju medarbetarna inom den kommunala kultur- och fritidsverksamheten så det är viktigt att vi protesterar mot den här typen av idéer. Jag hoppas verkligen att detta inte realiseras.