Framtiden är ljus för SKTF

Har precis kommit hem efter tre intensiva, och helt fantastiska dagar på SKTFs förbundsmöte 2010. Många kloka beslut togs, bl.a. nya inriktningsmål som bl.a. handlar om att 30 procent av alla styrelsemedlemmar i SKTF ska var under 35 år från 2012 och att nya förtroendevalda ska jobba max 80 procent fackligt. Modiga mål att ta beslut om, och oerhört viktiga för att vårt förbund ska föryngras och för att vi ska bli fler engagerade som delar på den fackliga tiden.

Vi tog också beslut om att byta namn från och med nästa år. SKTF har vuxit ur sitt namn och det är dags att hitta ett nytt som bättre beskriver vilka vi organiserar, och vad vi står för.

Personligen blev jag oerhört glad över beslutet att SKTF nu ska driva på för att teckna anti-diskrimineringsavtal med våra arbetsgivare. Det bevisar att vi menar allvar med vårt jämställdhets- och mångfaldsengagemang, och jag ser verkligen fram emot de steg vi ska ta framåt i detta arbete.

Jag är också oerhört stolt över Tina och Lennart, SKTF Göteborg övriga två ombud på förbundsmötet, som gjorde fantastiska insatser i sina utskott och i plenumdebatten. Nu börjar vi arbetet med att genomföra besluten som togs, och jag ser verkligen fram emot denna resa.

Klicka här för att läsa mer om de beslut vi tog på förbundsmötet 2010.

Improviserat seminarie

Idag fick jag testa min improvisationsförmåga under Bok & Bibliotek då vår gäst som skulle deltagit under seminariet "Fair Union i praktiken" tyvärr blev sjuk. Som tur var ställde dock Karin Ström, internationell sekreterare i vårt systerförbund ST, upp och vi hade ett samtal om våra respektive förbunds globala engagemang. Tycker att seminariet blev väldigt lyckat trots förutsättningarna, och jag hoppas att detta kan bli starten på ett utvecklat samarbete mellan SKTF och ST.

Fair Union = att leva som vi lär

Årets upplaga av Bok & Bibliotek är i full gång, och som vanligt finns SKTF på plats med en monter på Internationella torget. Temat för vårt deltagande är SKTFs starka engagemang i globala frågor, i mänskliga rättigheter och att vi kallar oss för en Fair Union. Det handlar mycket om att vi vill leva som vi lär: exempelvis att alla företag som vi gör affärer med ska ha kollektivavtal och att den fackliga solidariteten för oss inte har några landsgränser.

Jag och min styrelsekollega/SKTFs vice förbundsordförande Annika Strandhäll fick tillfälle att diskutera detta på ett djupare plan under vårt seminarie "SKTF - en Fair Union". Vi passade också på att i samband med detta ta kraftigt avstånd från Sverigedemokraterna och lovade att SKTF ska göra allt för att deras värderingar och människosyn inte ska få makten över våra arbetsplatser.

Har du vägarna förbi så tveka inte att besöka vår monter, vi finns på plats under hela mässan.

Sorgetåget ingav hopp

Den gråa, trista och kalla gårdagen avslutades på ett fantastiskt sätt. Jag deltog, tillsammans med min styrelsekollega Jenny, i sorgemarschen mot rasism och för solidaritet som enligt uppgifter samlade 5 000 människor här i Göteborg. Kan så många människor samlas på så kort tid genom ett upprop på Facebook så får jag hoppet tillbaka om Sverige.

Jag blev också oerhört glad och stolt när jag igår tog del av SKTFs förbundsordförande Eva Nordmarks och TCOs ordförande Sture Nordhs uttalanden om valresultatet, där bägge tar kraftigt avstånd från Sverigedemokraterna och deras värderingar. Jag hoppas att samtliga tvärfackliga kamrater i LO och Saco gör detsamma.

Nu kavlar vi upp ärmarna och jobbar stenhårt för att SDs idéer och politik inte biter sig fast på våra arbetsplatser, att vi får en bra och öppen arbetsmiljö och mot att SDs människosyn får ännu fler anhängare.

Häng med i kampen för mänskliga rättigheter!

Jag är fullständigt bedrövad över att ett rasistiskt, kvinnofientligt, homofobt och fackföreningsfientligt parti tagit plats i Sveriges riksdag, och dessutom blivit vågmästare. Jag förutsätter att båda blocken nu tar ett ansvar för att Sverigedemokraterna inte ska få något inflytande över den politiska dagordningen.

Det är lätt att känna sig nedslagen en dag som denna, men jag känner också en stor kampvilja för att Sverige ska bli ett land där alla människor har samma värde. Jag tröstar mig med att jag arbetar fackligt, och att jag gör det i ett fackförbund med en stark värdegrund där jämställdhet och mångfald är en självklar del. I SKTF kommer vi att ta vårt ansvar i kampen och ska göra allt (och lite till) för att landet vi lever i ska bli ett land där alla får plats, behövs och har lika värde. Häng med i denna kamp du också, nu kör vi så det ryker!

Unga arbetslösa ofta socialbidragsberoende

TCO gick idag ut med ett pressmeddelande om att unga arbetslösa ofta är socialbidragsberoende. Drygt 80 000 18-24 åringar gick förra året på socialbidrag. Det är dubbelt så vanligt att en ung har socialbidrag än a-kassa.

Många unga tvingas söka socialbidrag (försörjningsstöd från kommunen) för att klara sig. Förra året hade runt 80 000 unga mellan 18 och 24 år socialbidrag någon gång under året. Nästan 41 000 av dem var arbetslösa utan arbetslöshetsersättning. I gruppen under 30 år var det fler än 132 000 som hänvisades till socialbidrag under förra året. Det är dubbelt så vanligt att en ung har socialbidrag än a-kassa.

Var tionde ung mellan 18-24 år börjar idag sitt vuxenliv med begynnande socialbidragsberoende. Många av dem har svikits av skolan, är arbetslösa och nu dessutom utanför a-kassan. Resultatet blir att de tvingas söka socialbidrag under allt längre perioder. Samtidigt som vi anstränger oss för att bryta utanförskapet bland vuxna, tillåter vi passivt att nya generationer tar över i utanförskap utan att göra tillräckligt för att stötta dem.

De unga som är mest utsatta har en extremt svag ställning på arbetsmarknaden. Läget blir inte bättre för dem av att ytterligare försämra deras trygghet. Den bästa tryggheten en ung människa kan få är en utbildning. När det brister skapar vi ett nytt utanförskap genom att människor trängs undan från arbetslivet redan i unga år.

Var blev ni av ljuva drömmar?

Apropå min frustration över valdebatten så kom jag och tänka på Hasse & Tages gamla text "Var blev ni av?" från revyn "Svea hund", som framfördes av Monica Zetterlund. Trots att den har nästan 35 år på nacken är den lika aktuell idag, och beskriver perfekt även 2010 års valrörelse:

Svara du med röda stjärnan på din vårkavaj
alla tåg som går mot lyckans land på första maj
- svara på en fråga från en vän som tappat tron
När är dom framme vid sin slutstation?

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord
ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar
men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar.

Frihetens gudinna står på vakt i New Yorks hamn
Om du har en dollar får du rum i hennes famn
Hon som hade fred och frihet som sitt stolta mål
- så synd att hennes huvud var ett hål!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare värld?
Hon hjälper förtrycket med att låna det sitt svärd
Var är dom nu, alla löss från barbariets dunkla natt?
Fascismens korpraler? Jo,dom sitter där dom satt

Vi som satts att leva i besvikelsens epok
- ja vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att även om det blåser lite kallt,
tro på det vi trodde på - trots allt!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord?
Ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är han nu, våra frihetsdrömmars junker Morgonröd?
Han rör ju på sig, så han är nog inte riktigt död....

SKTFs 3 viktigaste valfrågor

Jag är personligen rätt så frustrerad över debatten inför valet på söndag. Det här valet handlar alldeles för mycket om plånboksfrågor, istället för bredare och djupare politiska frågor.

SKTF har dock presenterat våra 3 viktigaste valfrågor, och det handlar inte om individuella plånboksfrågor.

1) Säkra världens modernaste välfärd!

2) Lön ska inte bestämmas av kön - tillsätt en jämställdhetskommission!

3) Skapa en anständig arbetslöshetsförsäkring

Klicka här för att läsa vårt valmanifest i sin helhet.

Glöm nu inte att rösta på söndag!

Sture ryter till om pensionerna

TCOs ordförande Sture Nordh (som för övrigt har namnsdag idag) ryter till på DN Debatt om pensionerna. I maj presenterades ett förslag som – i bästa fall – sänker pensionen för en medelinkomsttagare med 25.000 kronor netto per år. Förslaget har nyfiket studerats av både socialdemokrater och moderater, men det är osäkert om Alliansen och/eller de rödgröna tänker genomföra planerna.

Det förslaget handlar om är på vilket sätt vi skall tillåtas spara till vår pension och har senast förts fram av Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, ESO – ett råd inom finansdepartementet. I maj i år föreslog de att kapitalskatten höjs från 15 till 27 procent på pensionssparande, förtida beskattning av tjänstepensioner (i dag betalar man skatt på den när man tar ut pensionen) samt en höjning av arbetsgivaravgifterna för avsättning till tjänstepension. Detta förslag kan i värsta fall omöjliggöra kollektivavtal om tjänstepensioner, och sänker pensionen för en medel­inkomsttagare med cirka 25.000 kronor netto per år (se bakgrundsrutan till höger).

Inget parti har i valrörelsen gett besked om sin syn på denna helt avgörande pensionsfråga, vars konsekvenser är långt allvarligare och svårare att korrigera än skatten på pension. Om förslaget genomförs är ett sannolikt scenario att hela modellen med de kollektivavtalade tjänstepensionerna, och för den delen det privata pensionssparandet, skjuts i sank.

Väljarna måste få besked från både Alliansen och de rödgröna innan valet på söndag om något av dessa block tänker försämra förutsättningarna att spara till pension. Förhoppninsgvis får vi ett besked om att man tänker kasta detta urusla förslag i papperskorgen.

Våga politisera jämställdhets- och mångfaldsfrågorna

Idag är det en vecka kvar till valet, och du glömmer väl inte bort att rösta? En bortglömd eller avböjd röst innebär bara att odemokratiska extremistpartier riskerar att få ett inflytande i våra demokratiska församlingar, så vi måste alla göra vår plikt och ta oss till valurnan.

Ikväll är det en ny duell mellan Sahlin och Reinfeldt på tv, och som vanligt kommer säkerligen jämställdhets- och mångfaldsfrågorna få väldigt lite utrymme. Ingen av riksdagspartierna har gjort mer än halvhjärtade försök att få in dessa frågor i debatten, och än mindre presenterat vilken politik man vill driva på dessa områden.

Hur ska vi komma åt den strukturella lönediskrimineringen mellan yrkessektorer som innebär att de som arbetar med människor tjänar mindre än de som jobbar med maskiner? Vad ska vi göra åt att kvinnor, personer med utomeuropeisk bakgrund och många andra grupper exkluderas från samhällets ledande positioner till förmån för vita medelålders män? Vad behöver göras för att alla i vårt land ska få en vård på lika villkor, oavsett om man är man, kvinna, funktionshindrad eller hbt-person?

Enligt min åsikt krävs politiska beslut för att uppnå ett samhälle där alla människor har samma värde, oavsett vem man råkar födas till. Tyvärr verkar inte något av riksdagsparierna våga politisera jämställdhets- och mångfaldsfrågorna på allvar, vilket är oerhört beklagligt. Det är bara att hoppas på att något etablerat parti, eller ett helt regeringsalternativ, någon gång i framtiden vågar lägga fram en politik som skulle innebära ett jämställt Sverige där alla människor är lika mycket värda.