Inför morgondagens extra förbundsmöte tänker jag på två av mina stora fackliga förebilder Annika Strandhäll och Veronica Karlsson. Hade Nationalteaterns "Hanna från Arlöv" skrivits idag hade den lika gärna kunnat heta "Strandhäll från Bergsjön" eller "Karlsson från Rullerum". Både Annika och Veronica är två stora fackliga hjältinnor, och bevis för att SKTF är allt annat än gubbigt.
Jag jobba' på tvätten i Arlöv
Det var sommar och varmt
Det var ett sommarjobb
Jag skulle fixa lite egna pengar
Brevid mig stog en kärring
Hanna från Arlöv
Svettades i ångan från pressen
Det var 40 grader varmt
Hanna från Arlöv, hej!
Jag lärde mycket av dig
Du sa som det var
Och det kändes så bra så
Nu kan jag göra nånting själv
Göra nåt' själv
Vi jobbade tillsammans i tvätten
Hanna var kommunist
En tant på femtio år
Kan väl inte vara kommunist, va?
Hon var så förbannad på värmen
Och på chefen som sa att dom inte hade råd med fläktar
Kyss mig där bak sa Hanna
Hanna från Arlöv, hej!
Jag lärde mycket av dig
Du sa som det var
Och det kändes så bra så
Nu kan jag göra nånting själv
Göra nåt' själv
Och Hanna höll tal på en mangel
Nu strejkar vi vilt
Vi är väl inga djur
Vi ska fan i mig ha våra fläktar
Hon talade med mig om vårt jobb
Och om chefens profit
Och om att vi som jobbar skulle hålla samman
Hon tyckte inte att jag var nån ung och dum tjej
Hanna från Arlöv, hej!
Jag lärde mycket av dig
Du sa som det var
Och det kändes så bra så
Nu kan jag göra nånting själv
Göra nåt' själv
Hela tvätten stod stilla i Arlöv
Chefen slet sitt hår
En jugoslav fick gå
Men dom vågade inte focka Hanna
Så fick vi då till slut en fläkt
Det var en ynklig fläkt
Det var nästan lika varmt som förut
Men jag lärde mig att fajtas
Hanna från Arlöv, hej!
Jag lärde mycket av dig
Du sa som det var
Och det kändes så bra så
Nu kan jag göra nånting själv
Hanna från Arlöv
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar