Valfilmen - slutet för SD?

I fredags såg jag Sverigedemokraternas beryktade valfilm, som glädjande nog stoppades av TV 4. I filmen sprang ett gäng burkaklädda kvinnor med barnvagnar ikapp med en pensionär om statens pengar. Jag blev så upprörd av filmen att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Att ett parti som använder sig av den här typen av rasistisk propaganda är på väg in i riksdagen känns tragiskt och beklämmande.

SD blev nog ändå glada över uppmärksamheten. Även om filmen inte visas på TV 4 så sprids den snabbt över nätet och får därmed massor med tittare. Men är all reklam bra reklam? Kommer svenska folket att rösta på SD efter att ha sett denna groteska film? Jag hoppas att detta får en avskräckande effekt och att väljarna tar sitt förnuft till fånga och röstar på ett parti som tycker att alla människor är lika mycket värda. SD har arbetat stenhårt för att tvätta bort rasiststämpeln, precis som Ny Demokrati försökte göra i början av 90-talet. Men precis som Ny Demokrati till slut gjorde så visar nu SD sitt rätta ansikte, och därmed hoppas jag att SD går samma öde till mötes som sina föregångare.

För övrigt är SDs kunskaper om islam och burkor pinsamt låga. Burkan är en afghansk-pakistansk angelägenhet och den afghanska gruppen invandrare som befinner sig i Sverige utgörs nästan helt av människor som flytt från talibanregimen, och inte alls är särskilt intresserade av att bära burka.

Skolan i topp – kulturfrågor i botten när Göteborgarna tycker till

SKTF har tillfrågat närmare 6 000 väljare om hur de ser på viktiga delar av välfärden inför valet. Man har fått ange hur viktiga 15 olika välfärdstjänster är.

Svaren har resulterat i tre rapporter, ”De viktigaste valen”. I den sista rapporten, som ännu inte är publicerad i media, ser man att bland de kommunala frågorna upplevs kärnfrågor som skola, äldreomsorg och barnomsorg av de flesta som mycket viktiga. På landstingssidan är den absolut viktigaste frågan tillgången till akut sjukvård och därefter närsjukvården.

Vilka frågor man anser som viktiga i kommunvalen är till viss del åldersrelaterade. Ju högre ålder desto viktigare är de flesta välfärdsfrågorna. Bland förstagångsväljarna är miljön och skolan viktigare än andra frågor.

Föräldralediga tycker mer än andra att det är mycket viktigt att sjukvårdsupplysningen via telefon och Internet fungerar bra.

I Göteborg är skolfrågorna det viktigaste för väljarna. Nästan 94 procent av de svarande väljarna uppger att skolfrågorna är viktiga eller mycket viktiga.

Mindre viktigt är kulturen, mindre än 23 procent av de svarande ser kulturen som en mycket viktig fråga. Inte heller kommunalskattens storlek verkar vara någon av de viktigare frågorna att gå till val på i Göteborg. Bara tre av tio väljare anser att kommunalskattens storlek är en mycket viktig fråga. Inte heller landstingsskattens storlek är en fråga som speciellt många anser vara mycket viktig.

Nästan samtliga svarande är dock överens om att tillgången till akut sjukvård är en ganska eller mycket viktig fråga.

Intressant, eller hur! Vilka är de viktigaste frågorna för dig inför valet?

Socialbidragstagare får inte utnyttjas som billig arbetskraft

Kommunalrådet Helene Odenljungs (fp) utspel i GP 24/8 om att socialbidragstagare ska städa och utföra andra sysslor för att få rätt till pengarna har fått stort utrymme i media de senaste dagarna.

Ekonomiskt bistånd (som tidigare kallades socialbidrag) är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. När man ansöker om ekonomiskt bistånd ska socialtjänsten göra en individuell prövning och den som är arbetsför är skyldig att söka arbete under tiden.

Enligt socialtjänstlagen kan man inte ställa krav på motprestation från den som är över 25 år och söker ekonomiskt bistånd, så för att genomföra Helen Odenljungs förslag krävs det en lagändring. I Landskrona kommun har det tidigare funnits krav på att personer över 25 år som uppburit ekonomiskt bistånd ska ha minst 30 timmar praktik eller undervisning i veckan. Socialstyrelsen har varit mycket kritiskt mot detta då det enligt lag ska vara en prövning i varje individuellt fall för att se om det finns behov för praktik eller undervisning. Landskrona kommun har efter denna kritik tagit bort kravet på obligatorisk motprestation.

Göteborgs Stad har redan idag en mängd verksamheter för dem som är arbetslösa, bl.a. vägledning, coachning, praktik, kortare anställningar, arbetsträning och utbildning. De flesta stadsdelarna har också särskilda arbetslivsinriktade verksamheter för dem som är arbetssökande och har bidrag från socialtjänsten, t.ex. praktik och arbetsträning Detta syftar till att personer ska komma ut i arbetslivet och ställer krav på innehåll och handledning. Vi håller fullständigt med Helene Odenljung om att det inte finns brist på arbetsuppgifter i Göteborgs Stad, men vill man använda arbetslösa socialbidragstagare för att utföra kommunens uppgifter ska de anställas och ges skäliga löner och villkor. Annars blir det bara ett utnyttjande av redan utsatta personer som billig arbetskraft, och sådant ska inte få förekomma i Göteborg eller någon annanstans.

Åkessons förakt mot kunskap är pinsamt och genant

Jag följde debatten i gårdagens Agenda mellan Feministiskt Partis talesperson Gudrun Schyman och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. SD är inte lätta att debattera emot eftersom de använder oseriösa argument, och ofta rena lögner, för att få fram sitt budskap. Är man dessutom retoriskt överlägsen, som Schyman definitivt är över Åkesson, finns alltid risken att debattmotståndaren blir så demolerad att denne får lyssnarens sympatier på sin sida. Dessa farhågor hindrade dock inte Schyman från att fullständigt köra över Åkesson, hon skulle dessutom aldrig drömma om att röstfiska i samma grumliga vatten som honom som tyvärr flera etablerade partier gör. Jag tycker hon ska vara stolt över sin insats och över att hon tog debatten.

Åkesson körde givetvis samma gamla tröttsamma argument om att "män med utländsk bakgrund är överrepresenterade i våldtäktsstatistiken" och att "Sverige importerar våldtäkter när man tar in invandrare". Schyman kontrade med att Åkesson "läser statistik som fan läser bibeln", och förklarade skickligt att mäns övergrepp mot kvinnor inte handlar om etniskt ursprung, det handlar om den starka mansnorm som gör att vissa män tror att de överlägsna alla kvinnor och äger dem och deras kroppar. Mäns våld mot kvinnor existerar överallt, oavsett vilken samhällsklass man tillhör eller vilket ursprung man har. Ska man komma åt detta krävs att så många som möjligt får genuskunskaper, från förskolan upp till universitetet. Åkesson argumenterade givetvis emot detta, och precis som Schyman sa är hans totala förakt mot kunskap pinsamt och genant.

Vill du att Jimmie Åkesson och SD ska få ett inflytande efter valet? Om inte, se då till och gå och rösta på valdagen på ett parti som står för alla människors lika värde.

Heja SKTF i Borlänge!

Jag blir enormt stolt när jag läser i Dalademokraten om att SKTF i Borlänge kommun, med min ordförandekollega Lasse Svensson i spetsen, tecknat kollektivavtal med sin arbetsgivare om rätten till heltid. Borlänge kommun har insett att det är viktigt att kunna erbjuda anställningar som man kan leva på för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare. Rätten till heltid i offentlig sektor är också en viktig jämställdhetsfråga eftersom det är övervägande kvinnor som arbetar i verksamheterna.

Jag är stolt över Lasse och resten av kamraterna i Borlänge, och hoppas att Göteborgs Stad ska våga ta samma steg inom en snar framtid.

Längre provanställningar ger inte fler jobb

Samtliga regeringspartier har föreslagit att den längsta tillåtna tiden för provanställning i lagen ska förlängas från dagens sex månader till ett år. Motivet är att det skulle göra arbetsgivaren mer benägna att anställa.

Samtidigt medgav statsminister Fredrik Reinfeldt i radion i veckan att de stora möjligheterna att anställa samma person tidsbegränsat under i det närmaste obegränsad tid kan medföra oönskade effekter för den enskilde. Men hur kan då hans eget parti lägga ett förslag om att förlänga den tillåtna tiden för provanställningar?

Provanställning innebär att en anställning inleds med en prövotid. Under prövotiden kan den anställde bli uppsagd när som helst utan att det finns saklig grund och utan att arbetsgivaren behöver förklara varför anställningen avslutas. Normalt så övergår en provanställning vid prövotidens slut i en tillsvidareanställning. Men arbetsgivaren har inte någon skyldighet att anställa och behöver inte motivera varför det inte blev någon tillsvidareanställning.

Tolv månaders generell provanställning skulle därför kunna slå ut andra tidsbegränsade anställningar. Den som har ett vikariat eller en så kallad allmän visstidsanställning är garanterad anställning kontraktstiden ut, vilket inte gäller provanställda. Eftersom det inte finns något krav på arbetsgivaren ska visa något prövobehov är det enkelt att missbruka provanställningar i sig eller i kombination med visstidsanställningar.

Leder förslaget till fler jobb? Redan idag har svenska arbetsgivare mycket stora möjligheter att pröva anställda innan de tillsvidareanställs. Utöver sex månader i provanställning finns även möjlighet till två års allmän visstidsanställning och två års vikariat. Att utöka med ytterligare sex månader skulle knappast påverka mer än ytterst marginellt. Om det ändå finns branscher där det finns behov av provanställningar som är längre än sex månader, så kan fack och arbetsgivare avtala om detta.

Arbetslösheten är hög, så därför behöver vi inte fler tumskruvar på dem som försöker få fotfäste på arbetsmarknaden genom ett fast jobb. Sverige behöver en arbetsmarknadpolitk med rejäla satsningar på vuxenutbildning och förstärkta bryggor mellan utbildningar och arbetsplatser. Det är den typer av åtgärder som minskar arbetslösheten, inte genom att försämra löntagarnas trygghet.

Behåll Rut, men reformera henne

Företagarorganisationen Almega påstår att det s.k. Rut-avdraget har skapat 11 000 nya jobb, men TCO sågar dessa siffror och säger att jobbeffekten är låg. Siffrorna bygger nämligen på en uträkning på hur mycket pengar som betalas ut, men det framgår inte hur mycket av tjänsterna som skulle ha gjorts utan Rut.

Rut kan också vara dyrare än vad som framgår. Många som jobbar med hushållsnära tjänster är utlandsfödda och är anställda med stöd från Arbetsförmedlingen. Rut är alltså dubbelt subventionerat. TCO anser att pengarna kunde ha använts bättre. Jobben som har skapats har varit mycket dyra och är syftet att skapa jobb ger det mer effekt att slussa in pengarna i vården och skolan.

Men liksom TCO ser jag också möjligheter med Rut för många personer som försöker få ihop livspusslet. Avdraget skulle exempelvis kunna vara ett sätt att köpa tid för stressade småbarnsföräldrar (idag används Rut främst av ensamstående höginkomsttagare) och därmed fungera som en del av välfärden, men då behöver systemet byggas om så att det blir en möjlighet för alla med barn i barnbidragsåldern genom att de får ett ännu starkare stöd. Det är fördelningspolitik som skulle vara svår att argumentera emot.

Därför skriver vi inte på lägeravtalet

I helgen uppmärksammades det i ett radioinslag i P4 Göteborg att SKTF inte skriver på kollektivavtalet som omfattar lägerpersonalen i Social resursförvaltning i Göteborgs Stad.

Enligt oss har lägerpersonalen ett avtal som ger 65 kronor i timmen. Kommunal har redan godkänt avtalet, men SKTF avstår. Hur man än vänder och vrider på det blir det en försämring jämfört med det gamla avtalet. Och det är ju ganska ovanligt att man skriver under ett avtal som är sämre än det gamla.

Att lönen blir så låg beror på att den så kallade planeringstiden inför lägervistelserna tagits bort och att dygnsersättningen i det nya avtalet sänkts.
Vi vill hellre se en lösning där personalen i stället för dygnsersättning får timlön och jourersättning, det vill säga en mer vanligt förekommande avtalskonstruktion.

Vi kommer nu att granska jämförbara avtal i grannkommuner till Göteborg för att sedan avgöra om vi ska ta initiativ till ytterligare förhandlingar med Göteborgs Stad i denna fråga. Hur som helst så kommer vi inte att skriva på det avtal som nu ligger p.g.a. ovan nämnda anledningar.

Succé för SKTF på Way out West

Två fantastiska dagar på Way out West är över, och jag har sällan haft så roligt. Massor med folk besökte vårt tält och testade cashboxen från Facket Förändras (själv lyckades jag fånga 80 000 kr på 30 sekunder, jag är mycket nöjd med denna insats) samt snackade schysta arbetsvillkor med oss och tog steget in i gemenskapen och blev medlemmar i världens bästa fackförbund. Ett stort tack till Jenny som samordnade hela vårt deltagande på ett otroligt bra sätt, och till Emma, Anna, Amanda, Christian och Therese som hjälpte till och bemannade vårt tält. Jag ser redan fram emot Way out West 2011!

Festivaltältet är rest

Jag brukar kalla mig själv för världens mest otekniska människa, men ikväll lyckades jag resa ett partytält utan några större problem tack vare ett gott samarbete med min härliga fackliga kollega Jenny Johansson. Nu laddar vi inför morgondagen, välkommen till vårt tält som är beläget precis vid Björngårdsvillan.