Tack 2010! Välkommen 2011!

Årets sista dag idag, och det är dags att summera 2010. Det har varit ett oerhört intensivt och spännande år för mig på väldigt många olika sätt. Nedan följer några av de viktigaste händelserna i mitt fackliga uppdrag under det gångna året.

20 stadsdelar blir 10
I början av året fattade Göteborgs kommunfullmäktige beslutet om att minska antalet stadsdelar från 20 till 10. Ett positivt beslut som förhoppningsvis kommer att innebära en stad som håller ihop bättre, och en större likabehandling när det gäller den kommunala servicen till medborgarna. Men tempot i omorganisationen har varit omänskligt, organisationsförändringen har genomförts på endast ett år. Våra politiker ville ha det på det här sättet för att slippa få frågan i valrörelsen, men det har kostat på och hela Göteborgs Stads organisation är nu väldigt trött och sliten. Jag tror det var längesen som jul- och nyårsledigheten har varit så efterlängtad.

Löneavtalet som drog ut på tiden
I våras fick vi ett nytt centralt löneavtal, och utifrån det skall också ett lokalt kollektivavtal tecknas. Den processen blev dock väldigt utdragen i Göteborg p.g.a. ett antal principfrågor som innebar att vi inte ville skriva på avtalet, och därmed sköt vi frågan vidare till de centrala parterna (SKTFs förhandlingschef och arbetsgivarens organisation Sveriges Kommuner och Landsting). Självklart blev många av våra medlemmar irriterade över att behöva vänta så länge på sin nya lön, och väldigt många hörde av sig till mig på telefon och via e-post. Jag måste dock säga att efter att jag förklarat vad principfrågorna handlade om så fick jag så gott som enbart positiv respons. Solidariteten lever därmed, och det har varit fantastiskt roligt att diskutera fackliga värderingar direkt med så många medlemmar. Många SKTF-medlemmar i Göteborgs Stad har nu fått sina nya löner, men en del får vänta ett tag till.

Val 2010 - uppgivenhet och förtvivlan
Året har ju dominerats av valet. Men valrörelsen gjorde mig oerhört besviken och uppgiven. I debatten fick endast rena plånboksfrågor rum, de stora ideologiska frågorna om vilket samhälle vi vill ha saknades helt. Hur får vi världens bästa och modernaste välfärd? När ska lön sluta sättas efter kön? Är det rimligt att Sverige har västvärldens sämsta a-kassa? Detta är bara några av de frågor som lämnades obesvarade i valrörelsen. Dessutom innebar valresultatet att ett rasistiskt, kvinnofientligt, homofobt och fackföreningsfientligt parti blev vågmästare i Sveriges riksdag. Nu måste vi i SKTF, och resten av fackföreningsrörelsen, göra allt för att Sverigedemokraternas värderingar och människosyn inte får makten över våra arbetsplatser. För som Sture Nordh sa på SKTFs förbundsmöte: "För oss fackligt aktiva finns inte vi och dom. Det finns bara ett vi!"

Modiga SKTF
2010 var det dags för SKTFs förbundsmöte (eller kongress som andra fackförbund kallar det). Vi tog massor av modiga beslut, bl.a. blir SKTF det första fackförbundet som använder den svenska modellen i anti-diskrimineringsarbetet och kommer i nästa avtalsrörelse driva frågan om att teckna kollektivavtal med våra arbetsgivare som säkerställer att arbete görs för att motverka diskriminering. Vi tog beslut om att dela den fackliga tiden på fler, och i Göteborg tog vi senare under hösten steget längre: fr.o.m. mars nästa år ska ingen förtroendevald hos oss arbeta mer än 80 procent fackligt. Vi tog också ett beslut som förbinder oss att arbeta mer offensivt med generationsväxlingen: inriktningen är att fr.o.m. 2012 ska 30 procent i våra styrelser bestå av personer under 35 år. Och sen tog vi inte minst det historiska beslutet om att byta namn till något som bättre beskriver vad vi är för en organisation. Vad blir då det nya namnet? Ja det avslöjas 5 september nästa år.

Men det roligaste för mig under året har som vanligt varit alla fantastiska möten med SKTFs underbara medlemmar, och alla de gånger jag fått vara med och bidra så att enskilda personer och hela arbetsgrupper har fått det lite bättre. Det har varit enormt stimulerande och energigivande. Stort tack till alla er som gör mitt uppdrag till det roligaste som finns.

Jag önskar er alla ett gott slut på 2010, och ser fram emot ett fantastiskt 2011.

Självkritik är en förutsättning för utveckling

Läser en intervju med SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark i senaste numret av Dagens Samhälle. Det är intressant att läsa att Eva fick en hel del kritik för sina uttalanden i samband med regeringens förändringar av a-kassan, som fick till följd att hundratusentals människor lämnade både a-kassan och sitt fackliga medlemskap. Eva sa då att vi inte kan skylla medlemstappet på regeringen, arbetsgivarna eller medlemmarna. Det är vi som är fackligt engagerade som varje dag måste visa att vi gör nytta och varför det är så viktigt med ett vara med i facket.

Eva är så klockren i sitt resonemang. Den viktigaste frågan vi måste ställa oss är varför så många inte tycker att det finns någon mening med att vara med i facket. När vi får svaren så skall vi ta diskussionen och med hjälp av våra oslagbara argument övertyga våra oorganiserade medmänniskor om värdet i det fackliga medlemskapet. Jag tycker att alltför många fackförbund faller i fällan och skyller sina tillkortakommanden på andra, företrädesvis regeringen. Men vi ska inte inbilla oss att vi kan förändra några andra än oss själva. Nej, glöm inte bort att vara självkritisk. Det är en förutsättning för utveckling.

Lycka till Carina!

Läser i dagens GP att Carina Liljesand, f.d. kommunalråd (kd) och kollega med mig i HBTQ-festivalens styrelse, byter parti till Folkpartiet. Carina är också en stolt SKTF-medlem, och f.d. vice ordförande för SKTF i Mölndals Stad.

Det är bara att gratulera Folkpartiet till en supervärvning. Jag är väldigt glad att Carina fortsätter med kommunpolitiken i Göteborg. Hon har ett brinnande och äkta engagemang för alla människors lika värde, inte minst för HBTQ-personer. Hon är också djupt engagerad i socialpolitiken och en av få lokala politiker som jag stött på som har ett starkt intresse för sociala frågor, och därmed för den verklighet som många av SKTFs medlemmar arbetar i. Lycka till Carina, du behövs i politiken!

Frälsningsarmén och alla människors lika värde

Hoppas att ni alla hade en underbar julafton!

Något som många nog upplever är det jobbigaste med julen är julklappshetsen. Fler och fler, företag och privatpersoner, väljer dock att skänka pengar till välgörande ändamål istället för att köpa julklappar. Det tycker jag är väldigt positivt. Men det är samtidigt viktigt att ta reda på vilka värderingar som olika välgörenhetsorganisationer har innan man beslutar sig för att stötta deras verksamhet. Prästen, och min styrelsekollega i HBTQ-festivalen, Lars Gårdfeldt skrev igår på SVT Debatt om Frälsningsarméns värderingar när det gäller HBT-personer. Frälsningsarmén gör mycket gott genom sin verksamhet, men verkar inte för alla människors lika värde. Är man homosexuell måste man, enligt Frälsningsarmén, leva i celibat. En frälsningsofficer som gifter sig med en person av samma kön, får inte vara frälsningsofficer längre. Några homosexuella bröllop vill man inte heller veta av. Samfundet godkänner endast heterosexuella människors kärlek.

Eftersom Frälsningsarmén inte verkar för alla människors lika värde så är det för mig omöjligt att stötta deras verksamhet. Då väljer jag hellre någon annan organisation vars värderingar jag delar. Det ställningstagandet tycker jag att du också ska göra.

GOD FORTSÄTTNING!

GOD JUL!

Jag önskar er alla en riktigt GOD JUL med ett julkort som jag har "lånat" från Facket Förändras-gänget på TCO.

Tillbaks till jobbet igen

Har idag arbetat min sista dag för året, och är nu ledig fram till 5/1. Det ska bli skönt att ta det lite lugnt och få umgås med alla dem som jag träffar alltför sällan innan jag tar mig an 2011 års utmaningar.

Fr.o.m. årsskiftet kommer jag också att börja arbeta för min arbetsgivare Lundby stadsdelsförvaltning en dag i veckan, initialt med friskvårdsfrågor. SKTF Göteborg har ju tagit ett beslut om att inga förtroendevalda i vår organisation skall arbeta mer än 80 procent fackligt, detta för att vi ska dela upp den fackliga tiden på fler samt förbättra vår förankring på arbetsplatserna.

Jag ser fantastiskt mycket fram emot att börja jobba igen efter nästan tre års fackligt uppdrag på heltid. Jag har verkligen saknat min arbetsplats och mina kollegor så jag längtar till årsskiftet.

"Jag ringer mina bröder"

Jonas Hassen Khemiri är en av mina absoluta favortiförfattare, hans romaner "Ett öga rött" och "Montecore" är två av mina stora läsupplevelser. Häromdan publicerade DN en text av honom som handlar om faran att dela upp oss människor i vi och dom. Läs den!

Göteborgs Stad tar ett helhetsgrepp över socialsekreterarnas arbetsmiljö

Jag har ju tidigare bloggat om SKTF Göteborgs stora undersökning av socialarbetarnas arbetssituation i Göteborgs Stad. Resultatet av undersökningen var allt annat än upplyftande, men heller inte särskilt förvånande. Att socialarbetare (särskilt dem som har myndighetsutövning i sina tjänster) har en tuff arbetssituation har varit känt länge, men tyvärr har inget helhetsgrepp tagits över denna problematik, varken i Göteborg eller på nationell nivå.

Nu händer det dock saker i Göteborgs Stad, och vi kommer inledningsvis försöka bena i frågan i en partsgemensam referensgrupp. Frågan är dock omfattande och komplex, men det känns i alla fall väldigt bra att i början av nästa år sätta oss ner med vår arbetsgivare och gemensamt komma överens vilka insatser som behöver göras för att förbättra situationen. Givetvis kommer ni att kunna följa detta arbete i SKTF Göteborgs olika informationskanaler.

Jag är stolt över Eva!

Idag uppmärksammas ett utspel från riksdagsledamoten Monica Green i flera medier, bl.a. i Aftonbladet, där hon för fram SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark som kandidat till att bli ny partiledare för Socialdemokraterna. Eva har också tidigare förts fram som het kandidat till att bli TCOs ordförande efter avgående Sture Nordh.

Jag tycker det är fantastiskt roligt att Eva är så eftertraktad, hon är en fantastisk ledare som gör stordåd i SKTF. Hon har visat stort mod i vårt förändringsarbete, ett arbete som är nödvändigt för att vår förening skall utvecklas och bli en angelägenhet även för kommande generationer. Eva är också en underbar människa som har förmåga att lyfta och entusiasmera alla oss i SKTFs organisation.

Jag hoppas därför att Eva stannar i SKTF och leder oss framåt mot ännu fler segrar. Jag är väldigt stolt över att hon är vår förbundsordförande.

Rösta på HBTQ-festivalen!

HBTQ-festivalen, som jag råkar vara ordförande för, är nominerad till priset "Göteborgspriset" inför QXs Gaygala 2011. Festivalen förtjänar verkligen sin nominering och är också en värdig vinnare eftersom den bidrar stort till att göra Göteborg och Västsverige till bättre platser att leva i. Klicka här för att rösta.

Terroristbekämpning utan integritetskränkning?

Justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (s) har uttalat att han vill ge Säpo rätt att signalspana, och därmed verkar Socialdemokraterna överge kravet om att riva upp FRA-lagen och stöder numera regeringens hållning i frågan. Detta utspel kommer som ett brev på posten efter helgen självmordssprängning i Stockholm.

För mig är FRA-frågan komplicerad. Självklart skall terrorism bekämpas, men måste det ske genom att den personliga integriteten kränks? Vill vi ha ett samhälle där varenda steg vi tar dokumenteras och kartläggs? Att som Morgan Johansson göra ställningstaganden utifrån impulser p.g.a. en dramatisk händelse är inte speciellt konstruktivt, frågan behöver vridas och vändas på utifrån många olika aspekter. Jag vill inte ha ett samhälle som präglas av misstänksamhet mot olikheter och där vi går tillbaks till 70-talets åsiktsregistreringar. Nej, låt en gruppering bestående av partipolitiskt oberoende experter utreda FRA-lagen med fokus på terroristbekämpning utan integritetskränkning och åsiktsregistrering.

Nu gäller det att sansa debatten

Igår exploderade en bil mitt i centrala Stockholm med en självmordsbombare inuti, bara några stenkast från folkmyllret på en av stadens mest kända shoppinggator. Två personer skadades och fick föras till sjukhus, men det var rena turen att inte fler drabbades.

Nu är ryktena igång om att detta är en terroristattack. Hot har skickats via mejl till Säpo och TT från självmordsbombaren. Vi vet dock ännu inte exakt vem eller vilka som ligger bakom attacken.

Nu gäller det att vi alla hjälps åt så att debatten inte spårar ur. Attacker som denna skall givetvis fördömas och ansvariga skall ställas till svars. Men vi får inte hamna i ett läge där vi delar ut kollektiv skuld eller misstänkliggör grupper av människor. Då är vi farligt ute.

Assange står inte över lagen

Att Wikileaks frontfigur Julian Assange gripits i London har fullständigt dominerat medierna de senaste dagarna. Högljudda krav ställs från massor av olika håll på att han skall släppas fri, trots att han är misstänkt sexbrott som skall ha begåtts i Sverige.

Att Wikileaks gjort viktiga insatser innebär dock inte att Assange står över lagen. Han är än så länge inte dömd för någonting, men anklagelserna är allvarliga och får inte negligeras utan rättvisan måste få ha sin gång. Det finns givetvis anledning att höja på ögonbrynen kring hur det svenska rättsväsendet hanterat ärendet. Assange har varit anhållen och sedan friad och sedan plötsligt blivit misstänkt igen, utan att någon avgörande ny bevisning dykt upp. Men att det svenska rättsväsendet agerat märkligt är inte en anledning att lägga ner utredningen mot Assange, lika lite som att han grundat Wikileaks är ett skäl att fria honom.

Fakta är att det finns två unga kvinnor som hävdar att de utsatts för våldtäkt och sexuellt tvång av Assange. Dessa anklagelser måste tas på allvar och det är nu upp till rättsväsendet att avgöra skuldbördan.

Ledare i SKTF

Idag examineras min härliga kollega Jenny Johansson från utbildningen "Ledare i SKTF". Jag deltog själv i utbildningen 2007/2008, och det var en fantastisk upplevelse.

Syftet med "Ledare i SKTF" är att trygga försörjningen av fackliga ledare inom vårt förbund i framtiden (deltagarna är under 35 år). SKTFs värdegrund genomsyrar hela utbildningen och gör att man får en stark grund att stå på som förtroendevald. Man får också en mentor knuten till sig som man träffar och följer kontinuerligt.

Utbildningen handlar också mycket om personlig utveckling, man får bl.a. genomföra personlighetstestet Myers Briggs. För min egen del har detta varit oerhört nyttigt i mina SKTF-uppdrag. Genom att jag fått kännedom om mina styrkor och förbättringsområden så har jag blivit en mycket bättre facklig företrädare.

För mig innebar "Ledare i SKTF" dessutom att jag också fick vänner för livet som jag fortfarande har tät kontakt med. SKTF är ett föredöme i fackföreningsrörelsen som gör den här typen av satsningar på yngre förtroendevalda. Därmed är framtiden för vår förening ljus.

Walk the Walk

Har intervjuats av underbara Viola Zabeti på Facket Förändras. Intervjun finns nu publicerad på deras blogg "Fackrapporten".

Trött på politiska floskler

"Alla som kan jobba ska jobba", sa Mona Sahlin på Socialdemokraternas förtroenderåd igår och lät som någon från Alliansen. Detta är ett exempel på floskler som politiker gärna slänger sig med eftersom man hoppas på att det ska gå hem i opinionen. Men ska man försöka vara lite seriös så är det inte optimalt för samhället att alla som kan jobba ska jobba jämt. En del ska studera för att öka kunskapsnivån i samhället och utbilda sig till framtidens yrken. En del ska vara föräldralediga för att välkomna framtidens arbetskraft till världen. Nu märker jag ord, jag vet, men jag är så trött på alla politiska floskler utan innehåll.

Rätt beslut av DO

Diskrimineringsombudsmannen (DO) Katri LinnA har fått utstå mycket spott och spe efter gårdagens offentliggörande av beslutet utifrån det uppmärksammade fallet på ett vuxengymnasium där en elev förvägrades att bär niqab och stängdes av från skolan. DO ander att beslutet kan strida mot diskrimineringslagen, men väljer ändå att inte driva ärendet vidare till domstol eftersom anmälaren har fått gå klart utbildningen och att skolan förlitade sig på ett råd från Skolverket vilket enligt DOs bedömning skulle innebära att någon diskrimineringsersättning inte skulle bli aktuell.

DO konstaterar också att för att driva ett ärende till domstol ska ärendet innehålla principiellt viktiga frågor för samhållet i stort eller för den aktuella individen, eller så ska det finnas andra särskilda skäl. DO konstaterar att i de få fall frågeställningen aktualiserats tycks skolorna ha kunnat hitta praktiska lösningar, i enlighet med Diskrimineringslagens intentioner.

Det är inget utbrett problem i Sverige med niqab, och i de fall det blir ett problem löses detta i de allra flesta fall genom dialog mellan skolan och eleven/anhöriga, genom att man hittar praktiska lösningar. Att vissa debattörer, exempelvis integrationsminister Erik Ullenhag (fp) och Socialdemokraternas skolpolitiske talesman Mikael Damberg, försöker göra detta till ett jätteproblem och kräva förbud mot niqab tycker jag enbart är ytlig plakatpolitik. Min stora farhåga är ett förbud bara skulle innebära att berörda elever stannar eller hålls hemma från skolan, och vad har man då gjort för vinster? Nej, ta diskussionen i de extremt få fall då niqaben blir ett problem och lös situationen genom dialog.

Det handlar om att bry sig

Igår besökte jag SKTF Göteborgs skyddsombudsdag på Röhsska muséet. Dagens första programpunkt var Göteborgs Stads personaldirektör Lisskulla Lindström som talade om skyddsombudets roll ur ett personalpolitiskt perspektiv, och hon hade också en intressant diskussion med deltagarna krig detta ämne.

Det är alltid intressant och inspirerande att lyssna på Lisskulla, hon värnar verkligen det personalpolitiska perspektivet. Personalpolitik handlar för mig om att Göteborgs Stad ska ha en hög ambition när det gäller att vara en bra, schyst och attraktiv arbetsgivare. Även om man inte formellt bryter mot lagar och avtal så är det ändå inte okej att bete sig hur som helst om man vill kalla sig för en god arbetsgivare. Lisskulla pratade bl.a. om att det är viktigt att bry sig om sina medarbetare. Det tycker jag är ett exempel på en god personalpolitik.