Heja Veronica!

– Vi vill själva ha det bra, men inte på bekostnad av att någon annan har det sämre, säger min goda vän och fackliga idol Veronica Karlsson i senaste numret av TCO-tidningen. Läs artikeln och inspireras av en sann facklig hjältinna.

Rättvisa har skipats för Annica

Läser i Aftonbladet att Försäkringskassan har ändrat sig och beviljar svårt sjuka Annica Holmquist sjukersättning. Fallet Annica fick mycket uppmärksamhet i valrörelsen. Hon hade blivit utförsäkrad, trots att hon lider av en kronisk sjukdom som får hennes kroppsdelar och organ att växa okontrollerat.

Rättvisa har skipats för just Annica, men det finns många andra runt om i Sverige som hamnar mellan stolarna och drabbas hårt av Försäkringskassans hårda bedömningar. Det är dags för regeringen att tala om vad man tänker göra åt detta så att svårt sjuka människor ska slippa att förlora sin försörjning. Jag är också förundrad över att den röd-gröna oppositionen varit knäpptyst i denna debatt efter valet. Det måste finnas utrymme för empati i sjukförsäkringssystemet, det är aldrig okej att sparka på dem som redan ligger.

SKTF är partipolitiskt obundet

Igår publicerade författaren och s-bevakaren Christer Isaksson en debattartikel i DN, där han framför att IF Metalls ordförande Stefan Löfvén bör bli ny ordförande för Socialdemokraterna, och att SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark bör bli ny partisekreterare. Eva uttalar sig dock i TCO-tidningen om att hon vill och har inga andra ambitioner än att fortsätta att driva SKTFs förnyelse- och förändringsarbete framåt.

Eva är en fantastisk förbundsordförande som jag, och många andra SKTFare, absolut inte vill mista. Därför är hennes uttalande i TCO-tidningen väldigt glädjande.

För övrigt är det intressant att följa den process som Socialdemokraterna är inne i, och den allvarliga kris partiet upplever. Många röster ropar på att den täta samverkan mellan Socialdemokraterna och LO bör upphöra. En majoritet av LOs medlemmar röstade borgerligt, och då kan det ju kännas märkligt att LO-förbunden har en sådan stark koppling och ger ekonomiska bidrag till Socialdemokraterna.

Jag är väldigt glad och stolt över att SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund. Vi är dock inte opolitiska utan tar stark ställning i massor av politiska frågor. Vi gör det dock utifrån våra medlemmars intressen, inte utifrån en specifik partibok. Jag tycker att det är oerhört viktigt att SKTFs medlemmar ska känna att deras förbunds lojalitet ligger hos dem i alla lägen, inte hos ett enskilt politiskt parti.

Klicka här för att läsa Christer Isakssons artikel.

All kärlek är bra kärlek

Skrattar åt en sketch från senaste avsnittet av Grotesco, där ett gäng frireligiösa fundamentalister brister ut i en sång där de skyller allt ont i världen på bögarna. Men skrattet fastnar också lite i halsen eftersom situationen är väldigt problematisk för HBT-personer inom vissa religiösa samfund. T.ex. så nekade Smyrnakyrkan i Göteborg en homosexuell man medlemskap för ett tag sedan. Glädjande nog tog Kungsladugårdsskolan i Göteborg efter detta ett beslut om att avboka ett besök i just den kyrkan.

Det finns dock många goda exempel inom frikyrkor och inom Svenska kyrkan på personer som i ord och gärning visar att de står upp för alla människors lika värde. Hoppas att dessa kan inspirera Smyrnakyrkan och andra liknande samfund att tänka om. Även om jag själv inte är religiös så är jag intresserad av religioner, och vem tilltalas inte av kärleksbudskapet som predikas i vissa delar av Bibeln. Och jag graderar inte olika typer av kärlek: för mig är all kärlek bra kärlek.

Klicka här för att se Grotescos "Det är bögarnas fel".

Nu delar vi på den fackliga tiden

Igår hade SKTF Göteborg sitt representantskap (årsmöte) på Stadsbiblioteket i Göteborg. En hel del modiga besluts togs, bl.a. att fr.o.m. 2011 ska vi bli bättre på att dela på den fackliga tiden mellan fler förtroendevalda. Ingen förtroendevald i SKTF Göteborg ska arbeta mer än 80 procent fackligt fr.o.m. nästa år. Detta kommer också innebära att vi stärker vår förankring på arbetsplatserna. Jag ser själv fram emot att komma tillbaks en viss procent till min arbetsplats fr.o.m. årsskiftet, det ska bli jättekul. :)

En ny avdelningsstyrelse valdes också, och vi fick in fyra helt nya ledamöter. Jag ser verkligen fram emot att leda detta gäng mot fortsatta stordåd under nästa år.

Jag kommer att sakna Sture

TCO-tidningen avslöjade igår att Sture Nordh slutar som TCOs ordförande vid kongressen i maj nästa år. Jag tycker personligen att det var ett väldigt tråkigt besked, Sture har varit en fantastiskt bra ordförande och är en av mina stora fackliga förebilder. Han är oerhört kunnig och skarp, och har ett enormt stort hjärta för TCO och TCO-förbunden.

Stures storhet visar sig också i skälen han anger till att han slutar nästa år: att TCO behöver visa att man menar allvar med det fackliga förändringsarbetet och föryngra sitt ledarskap. Han är en förebild också när det gäller att alltid sätta vår rörelse främst. Jag kommer verkligen att sakna honom.

Mona Sahlin saknade glashissarna

Alla medier domineras idag självklart av nyheten om Mona Sahlins avgång. Hennes beslut i sig är väl rätt så naturligt med tanke på att hennes parti gjort sitt sämsta val på över 90 år. Jag förundras dock över hur snabbt partiet var villigt att vända sin ledare ryggen så fort man fick chansen. Fenomentet "glashissar" är något som kvinnor i ledande ställning ofta saknar, d.v.s. det osynliga stöd i organisationen som backar upp en när det blåser. Detta stämmer väl in på Mona Sahlins situation.

Den politiska debatten utan Mona Sahlin som naturlig deltagare kommer att kännas märklig, hon har funnits med i hetluften under hela min uppväxt. Jag önskar henne allt gott i framtiden.

Leve Aung San Suu Kyi! Leve demokratin!

Igår släpptes Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi fri från sin mångåriga husarrest. Det är än så länge höjt i dunkel hur regimen i Burma tänker hantera henne, farhågorna är att man snart kommer att hitta på anklagelser för att kunna frihetsberöva henne igen. Men att hon just nu är fri inger hopp, och som alltid visar hon upp en stor ödmjukhet samtidigt som hon inte är undfallen på något sätt. Vid ett tal inför sina anhängare tidigare idag sa hon följande: – Man måste stå rakryggad för det rätta. Demokrati är när folket tyglar ledningen. Jag kommer att acceptera att folket tyglar mig.

Leve demokratin, och leve Aung San Suu Kyi!

Alla människor har ett värde i sig

Tillbringade fredagen och lördagen i Borås på studieförbundet Sensus ledardagar (SKTF har ett nära samarbete med Sensus). Det var fantastiskt trevligt att få träffa alla goa kursledarkamrater från Västra Sverige, och jag deltog i tre väldigt lyckade seminarier.

Ett av seminarierna leddes av Seroj Ghazarian, chef för Göteborgs Stads mångfalds- och jämställdhetsenhet. Jag har haft förmånen att få lyssna till honom många gånger, och det är alltid lika inspirerande.

Vi hade bl.a. en diskussion om alla människors lika värde. Har t.ex. pedofilen samma människovärde som sitt offer? En väldigt tillspetsad fråga givetvis som verkligen sätter saker och ting på sin spets, men också en intressant frågeställning. För mig har alla människor lika värde, sen kan jag fördöma deras handlingar som om de skadar andra även måste få konsekvenser. Seroj menade också att ser vi inget värde i en annan människa kan vi heller inte utkräva något ansvar för dennes handlingar.

Vissa människor har ju ett större värde för just mig än andra, t.ex. mina vänner, kollegor och min familj. Men jag tror stenhårt på att alla människor har ett värde i sig. Vad tycker du?

Vart finns visionerna i socialpolitiken?

Fick idag i Göteborgs Stads Centrala Samverkansgrupp (CSG) en dragning av majoritetens (s, mp och v) förslag till budget 2011. Barn och ungdomar lyfts särskilt fram med satsning på minskade barngrupper i förskolan, högre kvalitet i skolbarnomsorgen, extra resurser för stödpersonal i skolan och satsning på ungdomsgårdar och ett nytt "Ungdomens hus" i city. Miljöperspektivet är också tydligt med satsningar på kollektivtrafik m.m.

Jätteviktiga satsningar, men jag saknar som vanligt visioner i socialpolitiken. Vad vill politiken göra åt att Göteborg är en av Europas mest segregerade städer? Vad behöver göras för att öka kvaliteten i socialtjänsten, SKTFs undersökning av socialarbetarnas arbetssituation visar ju att deras arbetsdagar äts upp av administrativa uppgifter istället för arbete direkt med klienter och hjälpsökande.

Jag tycker dock kommunstyrelsens nya sätt att arbeta låter väldigt spännande. KS delas upp i tre olika kluster: ekonomi, ekologi och social. Därmed känner jag ändå ett hopp för att socialpolitiken kommer att få ett större utrymme än idag, det ska bli spännande att följa framöver och från SKTFs sida kommer vi fortsätta att göra allt för att väcka liv i den socialpolitiska debatten.

Utmana heteronormen och dina fördomar

Igår besökte jag Annandagsgatans och Första majgatans förskolor i Göteborg för att prata HBT, heteronorm och fördomar. Det var en väldigt öppen stämning och vi hade bra diskussioner.

Heteronormen som bl.a. handlar om att vi omedvetet förutsätter att alla människor är heterosexuella, och att vi automatiskt förutsätter att man måste ha vissa egenskaper om man är en flicka eller en pojke, är oerhört stark i vårt samhälle, inte minst inom skolans värld. Väldigt få personer låter sig dock medvetet styras av heteronormen eller vill vara fördumsfulla, men det blir ändå så eftersom normen är så starkt inpräntad hos oss. Ska man kunna ändra detta krävs ett långsiktigt och systematiskt arbete, man ändrar inte sina grundläggande värderingar över natt. Mycket handlar om kunskap, det är ju endast när man blir medveten om sitt eget beteende som man kan förändra det.

Så mycket bättre om vi är tillsammans

Jag är som många andra helt såld på tv-programmet "Så mycket bättre". Ingen av de medverkande artisterna har tillhört mina favoriter tidigare, men nu har jag fastnat för flera av dem och det är enormt kul att se och höra deras tolkningar av varandras låtar.

Titelsången "Så mycket bättre" är ju en gammal Ted Gärdestad-låt, och när jag hör texten så vaknar den fackliga nörden i mig till liv och tycker att den uppmanar till fackligt medlemskap. Har jag inte rätt?

Har du brottats med svåra plågor
Har du märkt att ja' har rätt
Du hade fel och blev eld och lågor
För att svaret va' så lätt

Men det blir bättre om vi e' tillsammans
Så mycket bättre för oss allesammans
Så mycket bättre, för oss

De' e' enkelt att vara kritisk
Och slå ner på det som finns
Men ibland kan man vara nitisk
Även om man e' klädd i jeans

Men det blir bättre om vi e' tillsammans
Så mycket bättre för oss allesammans
Så mycket bättre, för oss

Rätt använd kompetens

Besökte i torsdags Administratörernas dag, en dag som över 300 SKTF-medlemmar deltog i. På eftermiddagen ingick jag i en panel som diskuterade synen på administration och administratörer. Övriga deltagare var Annika Strandhäll, SKTFs vice förbundsordförande, Marina Johansson, kommunalråd (s), Jonas Ransgård, kommunalråd (m) och Björn Seve från Göteborgs Stad.

Debatten blev rätt så spetsig, mycket tack vare inlägg från publiken. Administratörer är en yrkesgrupp som i regel är oerhört uppskattade på sina arbetsplatser, inte minst av cheferna som är beroende av ett bra administrativt stöd för att hinna med att utöva ett gott ledarskap, men det märks inte lika tydligt i lönekuvertet eller när deras befattningar värderas. Ofta blandas dessutom administration ihop med administratörer, det märks särskilt tydligt när sparbeting skall genomföras och våra politiker uttrycker att man "ska spara ner på administrationen". Då blir effekten i regel att man minskar på antalet administratörer, men arbetsuppgifterna försvinner inte utan måste då läggas på någon annan. Men ska chefer, socialarbetare eller någon annan yrkeskategori syssla med administrativa arbetsuppgifter? Och framförallt: är det att använda deras kompetens rätt? Nej, det tycker jag inte. Administration skall utföras av proffsen, d.v.s. administratörerna.

Det goda ledarskapet

Idag har vi genomfört Chefernas dag, ett samarbete mellan SKTF och Lärarförbundets Skolledarförening i Göteborg. Göteborgs Stads personaldirektör Lisskulla Lindström inledde dagen med att presentera stadens ledarskapsidé och arbete kring ledarförsörjning, och redogjorde också på ett mycket personligt och inspirerande sätt för sina tankar om det goda ledarskapet. Dagen innehöll också inspirerande föreläsningar om arbetsglädje, grupputveckling och ledarskapsteorier.

Efter att jag hade börjat engagera mig fackligt blev det ganska snart tydligt för mig hur oerhört viktiga chefer är, och att ett gott ledarskap är en förutsättning för en god verksamhet. Därför är det en väldigt viktig facklig fråga att kämpa för att våra chefer får rätt förutsättningar för att kunna utöva ett gott ledarskap, d.v.s. få möjlighet att se varje enskild medarbetare. Alla människor vill bli sedda och bekräftade, och blir vi det på våra arbetsplatser gör vi ett bättre jobb.

Vi måste höja våra röster för att höras

Idag arrangerade SKTF Göteborg Socialarbetarnas dag på Världskulturmuséet, där drygt 90 socialarbetare tillika SKTF-medlemmar deltog. På förmiddagen föreläste Ulf Evenås om att förebygga hot- och våldssituationer, och på eftermiddagen presenterades resultatet av vår undersökning av socialarbetarnas arbetssituation i Göteborgs Stad. Drygt 500 socialarbetare har deltagit i undersökningen, oavsett facklig tillhörighet.

Några axplock ur resultatet:

37% upplever stress i sitt arbete dagligen, ytterligare 43% någon gång i veckan. Av de socialarbetare som arbetar med myndighetsövning upplever över hälften stress dagligen.

69% har gått till jobbet trots att de varit sjuka. Det allra vanligaste är ekonomiska skäl, men många svarar också att klienter/brukare då skulle drabbas negativt och/eller att kollegorna skulle få högre arbetsbelastning.

49% upplever att antal hjälpsökande har ökat under det senaste året, och 52% upplever antal klienter har ökat.

66% anser att arbetsbördan har ökat under det senaste året, och 65% att antalet arbetsuppgifter har ökat.

56% anser att den psykiska pressen i arbetet har ökat.

Vad tror man då har orsakat dessa förändringar?

Ekonomin: fler hjälsökande men mindre budget som bl.a. får effekten att man inte får köpa insatser längre. Då man undviker placeringar hamnar tuffa ärenden i socialtjänsten som inte borde vara där.

För lite personal: vikariat och pensionsavgångar tillsätts inte, trots fler hjälpsökande och klienter.

Arbetsbelastning: de administrativa arbetsuppgifterna med dokumentation och inrapportering har ökat markant.

På frågan om det är något särskilt du vill ha mer tid än vad du har idag gick de allra flesta svar att koppla till 4 olika teman:
1) Mer tid till klienterna, mindre till administration.
2) Mer tid för reflektion, både enskild och tillsammans med kollegorna.
3) Mer utbildning/handledning.
4) Mer samverkan kring klienterna för att hitta bra lösningar, t.ex. med sjukvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Vi avslutade dagen med en paneldiskussion utifrån resultatet av undersökningen, som jag hade den stora äran att vara samtalsledare för. I panelen ingick Anna Hedman, kommunpolitiker (s), Carina Liljesand, avgående kommunalråd (kd), Magdalena Vagnemark, socialsekreterare, Marie Hedman, socialpedagog och Tina Niinisalo, socialsekreterare och vice ordförande i SKTF Göteborg. Mycket kan sägas om undersökningens resultat och mycket är allvarligt och alarmerande, även om resultatet inte är förvånande utan bekräftar i stort den bild vi har av verkligheten. Från SKTFs sida måste dock vi och våra socialarbetare bli mycket mer aktiva i den socialpolitiska debatten och inte backa för att föra fram de brister som finns. Vi måste helt enkelt höja våra röster för att höras, och den utmaningen tänker vi ta med denna undersökning som grund.

Verkligheten när den är som värst

Läser Shadé Jalalis, likabehandlingsexpert på Unionen, blogg idag där hon berättar om Sima som blir erbjuden att gå på salsakurs och en massa jobbcoacher, men inget jobb. Detta är verkligheten när den är som allra värst.

Klicka här för att läsa du också.