Även sommarjobbare ska gå med i facket

Sommartider innebär också vikarietider på jobbet. Jag började själv min karriär i Göteborgs Stad som semestervikarie inom hemtjänsten. Det är nu ganska så exakt 12 år sedan, och jag är fortfarande kvar i kommunen och har inga planer på att söka mig vidare eftersom jag trivs så bra.

Det är viktigt att vara med i facket, inte bara om man har en fast tjänst utan även som vikarie, timanställd eller provanställd. Det är dessutom väldigt billigt att vara med i SKTF som vikarie. Är du under 30 år kostar det endast 100 kr för det första medlemsåret. Är du över 30 år, men går på otrygga anställningar och har varierande inkomst, så har även du en förmånlig medlemsavgift. Tjänar du under 20 140 kr i månaden har du rabatt på medlemsavgiften (som är ca 260 kr i månaden), och betalar endast 1,25 procent av din inkomst. Låg lön eller varierande inkomst innebär alltså en låg medlemsavgift. Bra, eller hur!
I medlemsavgiften ingår bl.a. tillgång till karriärtjänster, personlig rådgivning, ökad trygghet coh schysta villkor i arbetslivet. Dessutom ingår marknadens bästa inkomstförsäkring i medlemsavgiften för alla SKTFs medlemmar. Med den får du ett rejält skydd om du blir arbetslös, den bättrar nämligen på a-kassan och gör att du då kan få ut ca 80 procent av lönen.

Se nu till att bli medlem genom att sms:a SKTF till 72 500, anmäl dig via sktf.se eller ring 0771-44 00 00. En förutsättning för schysta villkor på jobbet är att så många som möjligt är medlemmar i facket, ju fler vi är desto större inflytande får vi över våra arbetsvillkor

JO kritiserar Kortedala SDN

Aftonbladet skriver i en notis idag att Justitieombudsmannen (JO) kritiserar Kortedala stadsdelsnämnd för att de låtit en tolk, vid sidan om sitt tolkuppdrag, samla in information om ett par föräldrar vars dotter socialtjänsten omhändertagit. Uppgifter från tolken har sedan använts i processen kring LVU-omhändertagandet. "Jag ifrågasätter starkt lämpligheten att ge en tolk ett sådant uppdrag", skriver JO i sitt beslut.

Ett LVU-omhändertagande är ingen enkel process, och givetvis har Kortedala starka skäl för omhändertagandet. Men att använda en tolk på det här sättet tycker även jag är högst olämpligt. Jag hoppas att Kortedala efter denna kritik ser över sina rutiner och i framtiden sköter liknande ärenden på ett mer professionellt sätt. Den här typen av ärenden måste handläggas och hanteras av medarbetare som har rätt kompetens.

Vad är en rättvis lön?

Just nu har vi intensiva diskussioner med vår arbetsgivare om ett lokalt kollektivavtal (LOK) utifrån vårt centrala löneavtal (HÖK). Vår interna förhandlingsgrupp i SKTF Göteborg (bestående av mig och mina kollegor Tina Niinisalo och Lennart Merking) har filat på våra yrkanden under dagen, och kommer att träffa vår motpart igen i morgon eftermiddag för en ny sittning. Det återstår att se om vi blir klara med vår LOK innan vi går på semester, hur som helst så kommer nya löner för SKTF Göteborg medlemmar först kunna betalas ut tidigast i augusti (inklusive retroaktiv lön från april).

Vad är egentligen en rättvis lön? Att sätta en summa på en rättvis lön tycker jag är omöjligt, det är ju beroende på omständigheter och vilka jag har att jämföra mig med. För mig handlar det främst om att jag ska veta varför jag har den lön jag har, och det ska vara glasklart hur jag ska göra för att förbättra mitt löneläge. För att detta ska fungera behövs tydliga lönekriterier, så jag vet hur min chef bedömer min insats. En god och schyst dialog med chefen är ju också viktigt, kvaliteten på mitt lönesamtal är väldigt centralt för att jag ska känna mig tillfreds med lönesättningen. Sen får vi ju alla acceptera att det är chefen som bestämmer vilket lönepåslag jag får i slutändan, men är jag inte nöjd så måste chefen kunna förklara för mig hur jag ska göra för att förbättra mitt löneläge inför kommande år.

Vad tycker du är en rättvis lön?

Varför är den socialpolitiska debatten död?

SKTF är det största fackförbundet för socialarbetare, och i Göteborg är vi djupt oroade över våra medlemmars arbetssituation och hur den kommer att se ut framöver. Som vi vet skenar kostnaderna för försörjningsstöd iväg, antalet hushåll som fick socialbidrag i Göteborg ökade med 13 procent 2009. Utöver detta ökar även kostnaderna för köpt vård. Givetvis har detta inneburit en högre arbetsbelastning och ett tuffare arbetsklimat för våra medlemmar. Trots dessa siffror, och den verklighet som många göteborgare lever under, så är den socialpolitiska debatten i stort sett död. SKTF tycker att det är hög tid att återuppliva den så att de sociala frågorna får utrymme i valrörelsen.

Göteborgs Stad vill prioritera de som är långtidsberoende av försörjningsstöd. De korttidsberoende blev tydligt prioriterade under 2009, vilket vi anser är en naturlig effekt utifrån de premisser som många av våra medlemmar arbetar under. Idag existerar t.o.m. lönekriterier som handlar om antalet avslutade ärenden. Vill vi ha en socialtjänst som styrs av en löpande band-princip, eller vill vi att våra socialarbetare ska ges möjlighet att göra individuella bedömningar? Tycker vi att det är rimligt med den människosyn som dessa lönekriterier uttrycker? Eller är denna typ av lönekriterier en följd av att budgeten är överordnat allt i Göteborg Stad? Hur står detta i förhållande till de lagar vi har att följa, exempelvis socialtjänstlagen?

Vår stad har fortfarande problem att rekrytera erfarna socialarbetare, som hellre söker sig till grannkommuner där man inte arbetar under lika tunga arbetsförhållanden. SKTF ser gärna att Göteborgs Stad realiserar idén om en personalpool för erfarna socialarbetare. På detta sätt ges medarbetare möjlighet att testa ett annat sätt att arbeta, plus att vi tycker att man på detta sätt kan lösa en del av generationsväxlingsproblematiken där en hel del kompetens riskerar att försvinna när våra erfarna socialarbetare går i pension. Kostnaden har framförts som ett argument mot denna idé, men detta argument köper inte vi eftersom det är vanligt förekommande att stadsdelsförvaltningarna anlitar externa bemanningsföretag inom socialtjänsten, vilket är betydligt mer kostsamt än att ha en intern personalpool. Dessutom har Göteborgs Stad inte upphandlat ramavtal vid anlitande av bemanningsföretag med inriktning socialsekreterare.

Den tuffa arbetssituationen inom socialtjänsten, och för våra socialarbetare, är ju ingenting nytt och har diskuterats länge. Men när ska vi göra någonting åt detta? Ibland får vi intrycket att Göteborgs Stads politiker och tjänstemän är trötta på frågan och att diskutera den. Vi tycker att det är hög tid att sätta ner foten, låt oss omgående börja diskutera och komma överens om vad vi vill ha för socialtjänst för Göteborgs medborgare, och om vi vill att våra socialarbetare ska arbeta under rimliga förhållanden.

Lång väg till jämställd vård

Den alltid lika läsvärda Åsa Petersen skriver idag i sin ledare i Aftonbladet om bristen på jämställdhet i vården. Hon berättar om RFSLs ordförande Ulrika Westerlund som höll på att dö av utomkvedshavandeskap. Ulrika var dock så van vid smärtor att hon reagerade först när det nästan var för sent. I många år hade hon levt med sjukdomen endometrios, som yttrar sig genom att livmodersslemhinnan spridit sig utanför livmodern och skapat sammanväxningar och cystor. Ulrika hade dock under alla år när hon sökt hjälp mot smärtorna blivit bemött av läkarna med att detta inte var något särskilt och att det är så det är att ha mens.

Denna historia är tyvärr inte unik, i sjukvården är det tydligt att kvinnan är det andra könet. Forskning och specialistkliniker fokuserar oftast på manliga sjukdomar. Det finns också undersökningar som visar att kvinnor får vänta längre än män på gråstarrs- och hjärtoperationer. Forskningsprojekt har också visat på att män ofta får betydligt större tillgång till sjuksköterskor och läkare vid behandlingar, medan kvinnor skickas hem och förväntas klara sig själva.

Att vården är ojämställd drabbar doxk inte bara kvinnor utan även män. Forskningen visar att män med nack- och magbesvär får fler prover och undersökningar. Kvinnor med samma problem får mer livsstilsråd och psykofarmaka. Kvinnors psykiska besvär överdrivs medan deras fysiska besvär underdrivs. För männen är det tvärtom. Fördomar om könen drabbar individerna.

Jag håller med Åsa Petersen om att könsuppdelad statistisk behövs i vården för att tydliggöra skillnaderna mellan hur män och kvinnor vårdas, för att sedan kunna upprätta handlingsplaner för att rätta till detta. Fler specialistkliniker för kvinnliga sjukdomar behövs också, liksom forskning på området. Dessutom måste all personal inom sjukvården kompetensutvecklas inom jämställdhet och genus. Kunskapsbristen på dessa områden är ofta det stora problemet. Vi har en lång väg att vandra innan vården i Sverige blivit jämställd, därför måste landstingen och regionerna börja ta problemen på allvar och ställa krav på vårdutförarnas jämställdhetsarbete.

Klicka här för att läsa Åsa Petersens ledare.

GLAD MIDSOMMAR!

Önskar er alla en underbar midsommarhelg med vackert väder och trevlig gemenskap!

Yttrandefrihet i offentlig sektor

Igår visades ett inslag i Västnytt som uppmärksammade att två chefer i Göteborgs Stad vill få en tjänsteman utbytt efter ett uttalande som denne tidigare gjort i programmet. De två cheferna uttrycker denna önskan i ett brev till tjänstemannens chef. Det var i samband med att en flicka med funktionsnedsättning efter ett beslut förlorade sin kontaktperson som tjänstemannen framförde kritik i Västnytt.

Göteborgs Stads stadsdirektör Åke Jacobsson uttalar sig inslag och kritiserar de två chefernas agerande. Han menar att de borde känna till vad som gäller kring yttrandefrihet för medarbetare inom offentlig sektor. Åke Jacobsson lovar också i inslaget att genomföra en informationsinsats i Göteborg Stad så att alla verkligen ska få kunskap om att alla medarbetare i kommunen har rätt att framföra kritik mot arbetsgivaren offentligt.

Jag tycker det är positivt att Göteborgs Stad gör en informationsinsats om yttrandefrihet på jobbet, fler händelser än just denna pekar ju dessutom på behovet av en sådan insats. Det är viktigt att våra verksamheter bedrivs så öppet som möjligt, och medborgarna har rätt till sådan insyn att de kan ställa rättmätiga krav på våra politiker. Vi medarbetare inom den offentliga sektorn har full rätt, och ur demokratisk synpunkt kanske också skyldighet, att påtala felaktigheter och brister.

Klicka här för att se inslaget i Västnytt.

Vrångbild att äldre och rika lämnade a-kassan

Regeringen påstår att det var främst äldre och rika personer som lämnade a-kassan i samband a-kasseförsämringarna 2007. Detta är en vrångbild, enligt TCO, som pekar på följande:

• 240 000 personer som gick ur a-kassan 2007 var under 55 år, och har alltså långt kvar till pensionen. Dessa personer var, och är, i starkt behov av en bra a-kassa.
• Bland "förmögna" ingår till exempel de som äger en bostadsrätt värd en miljon kronor. Det är orimligt att behöva avyttra bostaden för att kunna leva på pengarna i händelse av arbetslöshet.

Regeringen vill uppenbarligen ge intrycket att a-kasseförsämringarna inte haft någon större negativ inverkan på "vanliga" löntagares inkomsttrygghet. Statistik kan man ju manipulera med hur som helst, men det finns ingen anledning att påstå något annat än att enormt många löntagare tvingats lämna a-kassan av kostnadsskäl, trots att de är i behov av den. Regeringen ska inte smita ifrån sitt ansvar för vad deras beslut innebar, och fortsätter att innebära, för enormt många låg- och medelinkomsttagare som inte har råd med a-kassan.

Staten tjänar miljarder på socialförsäkringarna

Varje år tjänar staten miljarder på socialförsäkringarna, rapporterar flera medier idag. Kritikerna menar att det är olagligt, avgifterna som tas ut ska enbart bekosta socialförsäkringarna och ingenting annat (enligt Folksam är det så lagstiftningen är formulerad).

Enligt Folksams beräkningar kommer överskottet i de allmänna trygghetssystemen att vara hela 89 miljarder de närmaste fyra åren. Pengarna utgörs av de sammanlagda överskotten i föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen, efterlevandepensionen och arbetsskadeförsäkringen. Regeringen har minskat kostnaderna för socialförsäkringarna, men inte avgifterna i samma utsträckning.

En sak är om det blir överskott i dessa system, men om detta är planerat tycker jag att det är väldigt allvarligt. Socialdemokraterna kritiserar givetvis regeringen för detta, och anklagar dem för att finansiera skattesänkningarna med dessa överskott. Jag tycker det är självklart att regeringen måste se över detta, skattesänkningar får inte bekostas av avgifter som redan utsatta personer betalar. Det är inte rimligt och rättvist.

Glöm inte att rösta i de viktigaste valen

SKTFs undersökning "De viktigaste valen 2010" visar att många väljare bestämt sig för att rösta i kommun- och landstingsvalen, och varannan vet vilket parti de ska rösta på. Många är dock osäkra på vad partierna står för lokalt, och bara en minoritet kan namnge en lokal politiker.

De lokala politikerna måste kliva fram och profilera sig själva och sitt parti på ett bättre sätt. Väljarna måste få veta vad partierna vill genomföra i kommunerna och landstingen, inte minst på välfärdsområdet. Risken är annars stor att valen till kommun och landsting/regioner kommer i skymundan av riksdagsvalet, trots att det är i dessa val som välfärden beslutas och utförs. Vilken service och kvalitet vi skall ha i välfärdstjänsterna avgörs i hög grad lokalt och regionalt.

Jag hoppas på att Göteborgs lokala politiker och partier kommer att profilera sig mer nu när vi börjar närma oss valdagen, och berättar vad de vill med välfärden. Och jag hoppas också att du som läser detta lägger din röst i alla tre val 19 september.

Osmaklig gästlista till kungabröllopet

Ingen har väl missat att ett kungligt bröllop går av stapeln i helgen. Personligen är jag rätt så trött på den massiva mediebevakningen som saknar alla propotioner. Jag är dessutom en övertygad republikan, enligt min åsikt är monarkin ett odemokratiskt statsskick. Jag tycker det är självklart att man inte ska födas till ett ämbete, vårt lands högsta företrädare ska väljas genom demokratiska val.

Jag har dock inte kunnat låta bli att granska gästlistan till bröllopet, och noterar att representanter från flera diktaturer är inbjudna. Bl.a. en representant från Eritrea, ett land som är en av världens värsta diktaturer. Exempelvis hålls ju den svenske journalisten Dawit Isaak fängslad där sedan många år.

Även Irans ambassadör är inbjuden. För bara några dagar sedan var det demonstrationer runt om i Sverige mot att Iran fängslar och avrättar oppositionella.

Jag tycker det är osmakligt av hovet att bjuda in dessa representanter för diktaturer som systematiskt kränker mänskliga rättigheter. Jag undrar verkligen hur man har tänkt när man satte ihop gästlistan med tanke på vad för signaler detta sänder ut.

Utövade sina fackliga rättigheter och dömdes till fängelse

Seher Tümer, ledare för de turkiska offentliganställdas förbund (SES), greps kort efter sitt deltagande vid firandet av Internationella kvinnodagen 8 mars 2009. Hon sitter sedan dess i fängelse med begränsad tillgång till advokat.

Det finns också anledning till att vara bekymrad över hennes hälsa och villkoren för hennes frihetsberövande. Den internationella federationen för stats- och kommunanställda, ISKA, skrev till den turkiske premiärministern den 22 oktober 2009, dagen innan hon skulle ställas inför rätta. Hon dömdes sedan till sju års fängelse för påstått samröre med en olaglig kurdisk organisation.

Klicka här för att protestera mot de turkiska myndigheternas behandling av Seher Tümer.

Nya stadsdelsledningar

I måndags samverkades förslaget till nya stadsdelsledningar i Göteborgs Stad under en extra Central Samverkansgrupp (CSG). De fackliga organisationerna förklarade sig eniga med arbetsgivaren om förslaget (totalt 78 tjänster).

Denna rekryteringsprocess har varit väldigt spännande och lärorik att få vara delaktig i. Jag har samlat in fackliga referenser på samtliga personer som kallades till intervju och har haft täta kontakter med samordningsansvariga under hela processen. Kandidaterna har genomgått omfattande intervjuer och tester, och referenser från både fackligt och arbetsgivarhåll har lämnats på samtliga.

Som jag bloggat om tidigare så ser SKTF Göteborg positivt på stadsdelarnas omorganisation och hoppas, och tror, att den kommer att innebära en mer effektiv kommunal service för göteborgarna, och stadens medarbetare, som styrs av likabehandlingsprinciper. Jag önskar alla nya stadsdelschefer, sektorschefer, HR-chefer, ekonomichefer, utvecklingschefer och verksamhetscontrollers lycka till med sina nya uppdrag.

Fackliga utvecklingssamtal

Har idag genomfört två s.k. "plus-samtal". Dessa samtal kan liknas vid utvecklingssamtal som jag som ordförande håller med mina styrelsemedlemmar, och där vi diskuterar situationen i vårt fackliga arbete just nu och kommer överens om vad vi tillsammans vill utveckla, både individuellt och i det fackliga arbetet i stort.

Dessa samtal är fantastiskt roliga att genomföra, och väldigt nödvändiga. Vi har allihop extremt uppbokade vardagar, vilket gör de få stunderna guld värda då vi i lugn och ro sätter oss ner för att prata och diskutera om hur vi ska arbeta för att utveckla SKTF Göteborg och våra förtroendevalda ytterligare. Jag är dessutom lyckligt lottad som har förmånen att få leda min fantastiska styrelse, vilka underbara människor ni är med stora hjärtan för att våra kollegor ska ha det bra och för SKTF Göteborg som förening.

Syndikalisternas aktioner mot Berns handlar inte om fackligt arbete

Jag har givetvis följt medierapporteringen om Syndikalisternas aktioner mot Berns i Stockholm. Syndikalisterna kräver hotellet på 1,4 miljoner kronor bland annat för att ha rensat ut anställda som varit fackligt aktiva, något som Berns förnekar.

Enligt Syndlikalisterna handlar många av de fackliga aktioner som genomförts mot olika företag om en kamp mot oseriösa arbetsgivare som utnyttjar utsatta grupper, till exempel papperslösa flyktingar. Samtidigt vittnar företagare om hot och trakasserier. De liknar blockaderna, där flygblad delas ut eller ingången till restaurangen blockeras av aktivister, vid ren utpressning. Dokument visar också att Syndikalisterna ekonomiskt straffar företagare som kontaktar polisen. Det handlar i ett fall om 10 000 kronor i böter för varje gång polisen kommit för att mota bort aktivister som blockerade ingången till en restaurang. Syndikalisterna anser att man har full rätt att dela ut "böter" på det här sättet.

Syndikalisterna har även medlemmar i Göteborgs Stad, men har alltid vägrat att teckna kollektivavtal med vår arbetsgivare. Man söker istället konfrontation, och kritiserar gärna oss etablerade fackförbund för att vara för mesiga. Det är ju inte ovanligt att facket blir kritiserade för att vara för tama gentemot våra arbetsgivare, det är ett tecken på att vi måste förklara den s.k. "svenska modellen" på ett bättre sätt. I Sverige bestäms villkoren på arbetsmarknaden till största del genom förhandlingar mellan facken och arbetsgivarna. Detta innebär att vi löntagare har ett unikt inflytande över våra vilkor på jobbet, om man jämför med andra länder och detta inflytande har vi eftersom så många är med i facket. Alternativet till den svenska modellen är att riksdagen beslutar om villkoren på den svenska arbetsmarknaden, vilket inte är ovanligt runt om i världen men då är det ju politikerna som har hela inflytandet över våra arbetsvillkor, inte vi löntagare själva. Ibland framförs åsikten att de svenska facken borde vara lite mer som i Frankrike, där vi ofta får rapporter om aggressiva aktioner där man bl.a. dumpar kodynga utanför parlamentet. Vad som tyvärr sällan framkommer är att dessa aktioner aldrig får några effekter, eftersom organisationsgraden i Frankrike är så låg (under 10 procent) och därmed så har den franska fackföreningsrörelsen ett väldigt begränsat inflytande.


I den svenska modellen ingår det också att fack och arbetsgivare har respekt för varandra som parter, vilket också gör att viljan till kompromisser och avtal som bägge parter kan känna sig bekväma med blir större. Syndikalisterna tror inte alls på den svenska modellen, och eftersom de vägrar att ställa upp på den så har de heller inget större inflytande på den svenska arbetsmarknaden. Agerandet mot Berns tycker jag dessutom inte har något med fackligt arbete att göra. Att kräva skadestånd genom "böter" från de arbetsgivare som tar hjälp från polisen liknar mer indrivningsverksamhet än fackligt arbete. Det är dessutom väldigt oklart vart skadestånden som Syndikalisterna får tar vägen någonstans.


Ibland händer det att SKTFs arbetsgivare får betala skadestånd till oss, eller våra medlemmar, för att de brutit mot någon/något av våra lagar/kollektivavtal. Det är dock inget självändåmål för oss att "driva in" skadestånd från våra arbetsgivare, vårt främsta fokus är att våra medlemmar ska ha det bra på jobbet. Ibland tvingas vi driva ärenden såpass långt att skadestånd utbetalas i slutändan, men jag tycker att det då är ett misslyckande att vi inte lyckats komma överens med våra arbetsgivare längs vägen. Dessutom finansierar vi vår verksamhet med medlemsavgifter, inte med indrivna skadestånd.


Många tycker som sagt att den svenska modellen är mossig och mesig, men jag tycker att den är fantastiskt vacker och värd att kämpa för. Dock måste vi fackligt aktiva bli bättre på att kommunicera den så att det blir tydligt för alla vad den innehåller, och där har vi ett stort arbete att göra.

Göteborgs Stads budget 2011

2011 års budget klubbades i kommunfullmäktige igår kväll. Några prioriterade mål är att integrationen ska öka, andelen elever med godkända betyg ska öka, alla barn och ungdomar i Göteborg mellan 6-19 år ska ges plats i kultur- och musikskolans verksamheter, äldres inflytande över sin vardag ska öka, förbrukningen av fossila bränslen ska minska, andelen miljömåltider som kommunen serverar ska öka och 2.000 nya bostäder ska byggas under 2011.

Givetvis yttrar sig SKTF Göteborg traditionsenligt om budgeten. Vi har bl.a. tyckt till om organisationsutveckling, stadsdelssektorn, administration, socialt arbete, Fair Trade City, kultur, ledarskap, personal, arbetsmarknad, lön, jämställdhet och mångfald.

Klicka här för att läsa vårt yttrande i sin helhet.

Agera mot kränkningar av fackliga rättigheter!

Hot, avsked, fängelse, sexuella trakasserier, tortyr - i värsta fall mord drabbar fortfarande arbetstagare och fackligt aktiva. Nu finns 2010 års rapport om kränkningar av fackliga rättigheter.

Klicka här för att komma till Fackliga rättigheter nu och protestera mot att mänskliga rättigheter kränks i arbetslivet.

Sveket mot de mobbade

Jag har med stor förskräckelse följt DNs artikelserie om vuxenmobbingen på Sveriges arbetsplatser. Jag kan ju inte låta bli att fästa mig vid det som förs fram om fackets och Arbetsmiljöverkets ovilja att stötta dem som drabbas. Jag har själv stöttat ett flertal medlemmar som utsatts för mobbing, och det har varit väldigt tuffa situationer. Men jag tvekade aldrig till att ge fullt stöd till dessa personer, och till att agera så att arbetsgivaren tog sitt arbetsmiljöansvar.

Att stötta och företräda dem som drabbas av mobbing är en given facklig fråga, men också att trycka på så att våra arbetsgivare arbetar förebyggande för att förhindra att mobbing uppstår. Sker kränkningar är skadan redan skedd, så vi måste bli mycket bättre på att arbeta med klimatet på jobbet så ingen ska behöva känna sig exkluderad från arbetsplatsens gemenskap, eller mobbad av sin chef eller sina kollegor.

Borg undviker debatten

Aftonbladet skriver idag om att finansminister Anders Borg mörkar att lönerna hålls nere. Borg menar att regeringens skattesänkningar ger fler jobb, men vill inte prata om att Moderaternas allra viktigaste fråga, "jobbskatteavdraget", bygger på lägre löneökningar. Annat var det före senaste valet. I vårmotionen 2005 räknade Moderaterna till och med ut hur mycket lägre löneökningarna skulle bli tack vare jobbskatteavdraget.
Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, uttalar i artikeln att han ser en risk för att jobbskatteavdraget leder till en låglönenivå som är svår att ta sig ur. – Ett problem är att man inte kan fortsätta med skattesänkningar i all evinnerlig tid. Däremot finns det en risk att lönepressen blir permanent.
Roger ser USA, där man haft jobbskatteavdrag sedan 1975, som ett avskräckande exempel. – Stora delar av det amerikanska löntagarkollektivet har inte sett några förbättringar av sina timlöner sen 70-talet därför att systemet med skatterna och andra regler verkar nedpressande på lönerna.

Det är dags att Anders Borg tar denna debatt och tydliggör vart Moderaterna står. Det gynnar definitivt inte Sveriges ekonomi om lönerna pressas ner eftersom vi då konsumerar mindre. Även om skattesänkningarna ger mer i plånboken för vissa, så är det omöjligt att sänka skatterna hur mycket som helst. För låga skatter innebär dessutom att den offentligt finansierade välfärden försämras, vill Moderaterna och övriga regeringspartier det?

Strukturella löneskillnader är ett samhällspolitiskt problem

Gudrun Schyman skrev ett blogginlägg på Newsmill häromdan om strukturella löneskillnader utifrån kön mellan olika sektorer. Hon menar att den svenska modellen inte klarar av att ändra på lönediskrimineringen av kvinnor. Det är fortfarande stora löneskillnader mellan verkstaden och vården, mellan IT och ICA, mellan psykologen och ekonomen. I alla lönelägen finns diskrimineringen. Akademiska studier ger inte mer pengar i portmonnän för kvinnor. Gudrun menar att lösningen ligger i att våga se detta som det samhällspolitiska problem det faktiskt är.

Jag håller med Gudrun, arbetsmarknadens parter är inte organiserade för att klara denna uppgift. När det gäller fackförbunden så har vi förtvivlat svårt att samarbeta tvärfackligt kring dessa frågor, utan driver enbart våra egna medlemmars "intressen". Givetvis ska inte löner sättas i riksdagen, men i det här fallet behöver politiken ta ett mycket större ansvar för sektorsdiskrimineringen när det gäller lönesättning. Jag är tyvärr pessimistisk till att arbetsmarknadens parter ska kunna lösa dessa problem inom en överskådlig framtid.

Oroligheterna i Tynnered

Det känns oerhört tråkigt att läsa om helgens oroligheter i Tynnered, stadsdelen som jag själv växte upp i. Rapporterna beskriver bl.a. ett nerbrunnet socialkontor, stenkastning mot polisen och brinnande bildäck.

Förra hösten var det en livlig debatt om oroligheterna i Göteborgs förorter, vi fick rapporter i stort sett varje morgon om de skadegörelser och stenkastningar som skett under nätterna. Mycket kan sägas om orsakerna till oroligheterna, och givetvis är det inte acceptabelt att bryta mot lagar och regler. Men jag tycker också att man måste ställa sig frågan om orsakerna. Varför finns det ungdomar i vår stad som fullständigt struntar i de lagar och regler som samhället satt upp och därmed inte bryr sig om att vara en del av samhället och hamnar i utanförskap? Det finns mycket att göra kring det förebyggande arbetet ute i stadsdelarna, och det behövs tillräckligt med resurser för att kunna ha professionell personal som arbetar med att motivera dessa ungdomar till att ställa upp på de lagar och regler som finns. Jag saknar ofta det perspektivet i debatten, frivilligorganisationer lyfts ofta fram som lösningen på dessa problem men där håller jag inte riktigt med. Dessa organisationer kan vara ett bra komplement och samarbetspartners till kommunens ordinarie verksamheter, men de kan aldrig ersätta den professionella personalen som har kompetensen för att lyckas med det förebyggande arbetet.

Klicka här för att läsa Göteborgs-Postens artiklar om oroligheterna i Tynnered.

Heja Sture Nordh!

TCOs ordförande Sture Nordh är en person som jag har den största respekt för, och som inspirerar mig starkt i mitt fackliga uppdrag. Han är en duktig retoriker, rak, tydlig och orädd, samtidigt som att han är en schyst och jordnära person.

Nu har Sture uttalat sig om regeringarnas (både nuvarande och tidigare) bedrövliga behandling av a-kassan. Jag tar mig friheten att citera honom direkt här på bloggen, eftersom hans uttalande är så klockrent:

- Sverige har en a-kassa i strykklass, bara en tiondel av heltidsarbetande får ut 80 procent av lönen när de är arbetslösa, säger Sture Nordh, ordförande i TCO.

- Både tidigare och nuvarande regeringar har låtit a-kassan förfalla till en medioker försäkring, säger Sture Nordh.

- Den sittande regeringen har dessutom genom rena missgrepp orsakat att en halv miljon lämnat a-kassan, därför är det bara en undanmanöver att börja tala om vem som ska administrera försäkringen, fortsätter Sture Nordh.

- Ge besked om att taket i försäkringen behöver höjas och ge besked om att de orättvisa avgifterna avskaffas och att de sänks så att fler åter vill försäkra sig mot arbetslöshet, avslutar Sture Nordh.

Heja Sture!

Fördöm Israels attack mot Ship to Gaza

Precis som de flesta andra blir jag oerhört upprörd över Israels attack mot Ship to Gaza-konvojen. Detta är ett brott mot mänskliga rättigheter, och omvärlden måste reagera och fördöma denna aktion kraftfullt. Jag håller dessutom med Carl Bildt om att Israel genom detta agerande skjuter sig själva i foten och spelar extremister och terrorister i händerna. Jag befarar att detta bara är början på blodiga strider.

Eva på besök i Göteborg

Igår besökte SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark Göteborg för att presentera en undersökning inför valet i höst som bl.a. visar att fyra av tio unga göteborgare kan tänka sig att engagera sig i lokalpolitiken, vilket givetvis är glädjande. Frågan är dock hur öppna politiska partier egentligen är för nya medlemmar med nya idéer, och om man verkligen tar till vara på dem som visar intresse och entusiasm för att engagera sig politiskt. Det problemet har ju också fackföreningsrörelsen brottats med länge, men som vi arbetar hårt med för att förändra. Nya arbetssätt och arbetsformer är ett av våra viktigaste mål inför framtiden inom SKTF, och på det sättet locka fler yngre personer att engagera sig fackligt.

Undersökningen blev uppmärksammad i både Göteborgs-Posten och i Radio Göteborg, men där valde man att fokusera på delen som visar att de flesta av våra lokalpolitiker i Göteborg är okända för allmänheten.

Vi hann också med ett studiebesök på socialkontoret i Lärjedalen (norra Europas största socialkontor) och hade en mycket intressant och givande diskussion om socialt arbete, och avsaknaden av debatt kring socialpolitik. Jag upplever väldigt starkt att den socialpolitiska debatten nästan är helt död i Göteborg, och att våra politiker verkar vara ointresserade av att diskutera dessa frågor och de förhållanden som våra socialarbetare arbetar under. Det vill jag och SKTF Göteborg förändra, och vi kommer ta initiativ framöver att få upp den socialpolitiska debatten på dagordningen.