Vi kanske inte kan konkurrera med löner, men vi kan konkurrera med andra saker

Att byta pengarna i semesterdagstillägget mot flera semesterdagar har varit populärt bland SKTFs medlemmar och har införts i flera kommuner. Idag har vi inlett en förhandling med Göteborgs Stad där målet är ett kollektivavtal som skall göra detta möjligt även hos oss i Göteborg.

Förhandlingen kommer att fortsätta under hösten så det återstår att se vart vi landar någonstans. Men jag vet att många av SKTF Göteborgs medlemmar skulle se väldigt positivt på en sådan här möjlighet. Vi tycker också att det är viktigt med den här typen av förmåner för att Göteborgs Stad ska bli en attraktiv arbetsgivare. Vi kan inte konkurera med den privata sektorn när det gäller löner, men vi kan göra det med andra saker - som roliga och meningsfulla arbetsuppgifter, trygga anställningar och förmåner av den här typen.

Givetvis kommer jag rapportera kontinuerligt under hösten hur detta arbete fortskrider. Fortsättning följer...

Tillbaks efter semestern

Nu är jag igång och arbetar igen sedan i måndags. Sista semesterveckan längtade jag faktiskt tillbaka, visst är det roligt att man känna så! Men så har jag ju också världens roligaste och mest intressanta uppdrag. Det är en förmån att få jobba för att mina kollegor ska ha det bra på jobbet och schysta arbetsvillkor.

Vi har ju också en spännande höst framför oss. Förutom allt som händer i Göteborgs Stad så står ju vårt namnbyte för dörren. Det skall bli väldigt roligt att åka runt och träffa medlemmar och berätta om namnbytet och diskutera vad vi vill fylla namnet med för innebörd. Håll ögonen öppna på kvällen 2 september - då blir namnbytet offentligt.

Parad för allas lika värde

Gårdagens parad under Stockholm Pride var som vanligt en fantastisk upplevelse. Det vae en enorm stämning längs hela paradvägen och otroligt mycket kärlek i luften. Jag fick den stora äran att bära SKTFs banderoll tillsammans med vår förbundsordförande Annika Strandhäll och 2e vice förbundsordförande Veronica Karlsson. Jätteskoj, även om vi var rejält trötta efteråt och tunga i benen, men lätta i sinnet. Även TCOs ordförande Eva Nordmark deltog för att visa att alla människors lika värde är en av de mest centrala grundvärderingarna inom TCO och dess medlemsförbund.

Tack för i år alla underbara! Vi ses igen på Stockholm Pride 2012 - dock inte som SKTF, utan med ett helt nytt namn. :-)

Facket, feminismen och queer

Igår deltog jag i SKTFs paneldiskussion "Facket, feminismen och queer" tillsammans med Ulrika Hagström som arbetar som utredare på TCO och frilansjournalisten Åsa Petersen, författaren bakom "Mitt queera hjärta". Diskussionen leddes på ett utomordentligt sätt av Andreas Brömster (som till vardags arbetar som utbildningssamordnare på SKTF), och publiken var väldigt aktiv och ställde många frågor.

Det var verkligen roligt att få delta i samma panel som Ulrika och Åsa, två kloka och engagerade personer som jag respekterar och beundrar mycket. Åsa lyckades på ett förståeligt sätt förklara vad begreppet "queer" är (vilket jag själv inte tycker är alldeles enkelt). Hon sa bl.a. att det är ett förhållningssätt som kritiserar den starkt rådande heteronormen som inenbär att de flesta förutsätter att alla människor är heterosexuella vilket är oerhört exkluderande. Ulrika talade om feminism och sa att hon inte tycker det är okej att det finns så många tolkningar av vad ordet "feminism" betyder. Hon hänvisade till definitionen av ordet i ordboken och sa också att kan man svara ja på frågorna "Ser du att det finns strukturer i samhället som gör att kvinnor är underordnade män?" och "Vill du förändra detta?" så är du feminist. Hon menade också att en man som inte är feminist därmed spottar kvinnor i ansiktet, och kvinnor som inte är feminister spottar sig själva i ansiktet. Jag håller med henne!

Jag fick berätta om varför feminism, queer och HBT-personers rättigheter också är viktigt fackliga frågor, och om hur SKTF arbetar konkret med alla människors lika värde. Jag sa bl.a. att det är viktigt att vi tar makten över vår viktigaste arena - arbetsplatserna - och försöker se till att våra arbetsgivare tillsammans med sina medarbetare arbetar förebyggande för att diskriminering aldrig uppstår. Detta är oerhört viktiga fackliga frågor eftersom det också handlar om arbetsmiljö, d.v.s. hur vi har det på jobbet. Och det innebär bl.a. att man inte får exkluderas från arbetsplatsens gemenskap eller karriärmöjligheter på grund av att man är HBT-person (eller utifrån någon av de andra diskrimineringsgrunderna).

Åsa sammanfattade diskussionen med att påtala det fantastiska i hur många sätt det faktiskt går att engagera sig för alla människors lika värde - både genom att agera på sin arbetsplats, i en förening eller genom sitt eget beteende och bemötande av andra människor. Så engagera dig du också, det är enkelt!

På plats på Stockholm Pride

Är nu på plats i Stockholm för att besöka Stockholm Pride. Nytt för i år är att parken är belägen i Kungsträdgården och att det är gratis inträde dit. Det debatteras livligt om detta är en bra förändring eller inte. Själv tycker jag att det är bra att parken finns i centrala stan, och att det är gratis innebär förmodligen att folk som aldrig skulle besöka Pride annars gör det. Jag tycker det är viktigt att festivaler av den här typen skall ha ett folkbildande syfte för att medborgarna i staden ska få upp ögonen för HBT-personers situation och rättigheter.

Nu skall jag iväg och förbereda mig inför panelsamtalet "Facket, feminismen och queer" som SKTF arrangerar. Givetvis kan ni inom kort räkna med en rapport därifrån...

Ett fackförbund måste bevaka sina medlemmars rättssäkerhet

Sitter just nu på X2000 mot Stockholm och kan givetvis inte låta bli att tänka på den 11-åriga flicka som blev avkastad från tåget häromdan av en konduktör och blev strandsatt helt ensam på en obemmanad stattion. Det är helt omöjligt att försöka förstå hur detta kunde hända. Ur ett medmänskligt perspektiv kan man ju inte begripa hur en vuxen människa kan göra så mot ett barn. I min värld borde man försökt kontakta anhöriga i första hand, och i andra hand polisen. Och ville man inte riskera omfattande förseningar borde ju alternativet vara att släppa av flickan vid en bemannad station där personalen tog hand om henne och försökte kontakta anhöriga eller polis.

Nu vet vi ju inte alla fakta, och konduktörens fackförbund Seko kritiserar idag SJ hårt i flera tidningar och menar att arbetsgivaren dömt konduktören på förhand genom att stänga av denne från arbetet, och försöker rädda sitt eget skinn genom att göra sin medarbetare till syndabock. Seko menar att konduktören följt de rutiner som arbetsgivaren beslutat om.

Det är meningslöst att spekulera i vem som har rätt och vem som har fel när man inte känner till alla fakta. Konduktören får dock inte dömas ohörd, och har rätt till stöd och hjälp från sitt fackförbund i denna situation. Jag har själv fått företräda medlemmar i ärenden där de anklagats för tjänstefel, eller anklagats för att ha begått brottsliga handlingar. Det ställer höga krav på en facklig företrädare att agera professionellt när man ska företräda medlemmar som misstänkts för att ha gjort brottsliga handlingar eller grova övertramp i sin tjänsteutövning. Men även dessa medlemmar har rätt till fullt stöd från oss, det är en oerhört viktig uppgift för ett fackförbund att bevaka sina medlemmars rättssäkerhet. Och känslor får inte avgöra skuldbördan, utan det måste rättssystemet göra.

Jag hoppas att det snarast framkommer varför det blev så fel i fallet med den avkastade flickan, och att SJ ser till att detta aldrig kommer hända igen genom att upprätta tydliga rutiner som förankras hos all personal så att de känner sig trygga med att de agerar rätt när liknande situationer uppstår igen.

En månad kvar till namnbytet

Idag är det exakt en månad kvar till SKTF byter namn, ett ytterligare steg i vårt omfattande förändringarbete. Men det räcker ju inte med ett namnbyte - namnet ska fyllas med ett värdefullt innehåll. Det är vad vi gör, inte vad vi heter, som skapar vår identitet och uppfattning av oss från andra. Vi är ett fackförbund fullt av initiativ och handlingskraft. Vi är närvarande i våra medlemmars arbetsliv och är relevanta. Det är vad vi ska fylla vårt nya namn med.

Namnbytet kommer att uppmärksammas hela hösten i Göteborg och på stadens förvaltningar och bolag.. Vårt mål är att besöka varje arbetsplats där vi har medlemmar i Göteborgs Stad för att berätta om vårt nya namn och vad vi står för. Häng med på en av de häftigaste resorna som ett fackförbund någonsin har gjort!

Ställ krav på skattefinansierade föreningar

Statsrådet Stefan Attefall (kd) uttalar i dagens SvD att han inte ser några problem att religiösa samfund som diskriminerar HBT-personer lyfter statliga bidrag (som ju är finasierade av skattebetalare). Han hänvisar på ett luddigt sätt till åsiktsfrihet och att det måste vara okej att inte ha samma åsikt som staten har. Hade han haft samma åsikt om ett religiöst samfund nekad en person medlemskap utifrån någon annan diskrimineringsgrund, exempelvis kön, funktionshinder, ålder, eller etnisk bakgrund?

Förutom att jag tycker att det är ytterst anmärkningsvärt att en minister uttalar sig på det här sättet så tycker jag också att stat, kommuner och landsting borde ställa krav på alla föreningar som får skattefinansierade bidrag att de respekterar alla människors lika värde och att de måste bedriva ett arbete för att motverka diskriminering. Kan inte föreningen acceptera det skall den heller inte ha något bidrag från skattebetalrna.

Jag tycker dessutom att detta ska gälla samtliga föreningar, inte bara religiösa. Ett aktivt jämställdhets- och MR-arbete inom idrottsrörelsen skulle ju verkligen vara önskvärt. Tänk om Göteborgs politiker skulle våga ställa den typen av krav på exempelvis IFK Göteborg och Frölunda Indians, mina egna favoritlag...

Självklart ska kompetens gå före kön

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) har uttalat att hon kan tänka sig att lagstifta om att sammansättningarna i kommunala bolagsstyrelser ska bli mer jämställda. Hon uttalar samtidigt att hon inte kan tänka sig att samma krav ska gälla privata bolagsstyrelser.

Det är bra att Sabuni kan tänka sig en sådan reform. För att bryta den starka normen i samhället som säger att det är män som är bäst på att leda och vara chefer så behövs den typen av åtgärder. Argumentet mot "kvotering" är alltid att kompetens måste få gå före kön. Men använder man det agumentet så säger man ju samtidigt att kvinnor är betydligt mindre kompetenta än män eftersom det är man som besitter en förkrossande majoritet av platserna i bolagsstyrelser.

I praktiken är det alltför många män som "kvoteras" in på höga poster för att de är just män, inte för att de är de mest kompetenta personerna för uppdragen. En mängd kvinnor väljs därmed bort och jag tycker att det är ett enormt slöseri med resurser. Så har det alltid varit, och jag är rädd att det alltid kommer att vara så om inte samhället vågar fatta beslut om åtgärder som förbinder oss att uppnå jämställdhet. Sabunis förslag är bra, och borde också omfatta de privata bolagsstyrelserna. I Norge har man infört ett sådant krav vilket varit väldigt lyckosamt. Och det minsta problemet är att besätta posterna, det finns ju ingen brist på kompetenta kvinnor utan det är precis tvärtom. Inför vi samma krav i Sverige som i Norge så ökar möjligheterna till att de mest kompetenta personerna rekryteras.

Jag är en stolt kommunaltjänsteman!

Jag är så trött på att när jag berättar om att jag arbetar i Göteborgs Stad så får jag i stort sett varje gång höra att det är ju där "mutskandalen" äger rum, alternativt att min arbetsgivare kallas för "den korrupta staden". Jag blir lika förbannad och upprörd som alla andra över vad vissa enskilda personer gjort och att de därmed svärtat ner hela Göteborgs Stad, men jag tycker också det är oerhört tråkigt att alla 48 000 medarbetare i staden dras över en kam. De flesta av oss skulle aldrig drömma att utnyttja systemet eller ta emot mutor. Vi arbetar här för att vi brinner för att göra livet lite bättre och enklare för de göteborgare som utnyttjar den kommunala servicen.

Min kollega Moa på HR-avdelningen i Lundby stadsdelsförvaltning brukar alltid stolt berätta att vi arbetar med att producera välfärd. Jag tycker att det är väldigt bra uttryckt. Varenda undersökning visar att välfärden, eller vård, skola och omsorg, är det allra viktigaste för svenska folket - och då ska vi som arbetar i välfärden inte tveka att vara stolta över det. Tänk vad tacksam jag är för alla bra lärare som jag har haft under min skolgång. Och jag är också oerhört tacksam över alla dem som hjälpte min mormor och farmor med omsorg i slutskedet av deras liv. Och jag blir alltid så imponerad över SKTFs medlemmar som arbetar i välfärden, inom socialt arbete, äldreomsorgen, funktionshinder och kultur- och fritidsverksamheten, som gör ett fantastiskt arbete med ett stort engagemang för dem vi är till för - medborgarna i Göteborg.

Nej sträck på er alla kommunaltjänstemän och vad stolta över att ni producerar välfärd varje dag.