Häromdagen skrev högskoleminister Tobias Krantz (fp) på DN Debatt att regeringen river upp reglerna om positiv särbehandling gällande kön som universitet och högskolor har rätt att tillämpa vid antagning till utbildningar om något kön är underrepresenterat.
Dagens regler påverkar processen på olika sätt. I de flesta fall blir könet bara utslagsgivande när den sista platsen ska besättas och det finns två sökande av olika kön med samma jämförelsetal.
Problem uppstår på de utbildningar där det finns fler sökande med högsta möjliga betyg än det finns platser på utbildningen (till exempel läkare, veterinär, tandläkare och psykolog).
Där blir könet utslagsgivande eftersom systemet strävar efter att anta lika många kvinnor som män och eftersom en majoritet av alla sökande med toppbetyg är kvinnor innebär detta att män får kraftigt förbättrade chanser. Det innebär att reglerna slår ojämlikt. Förra året utgjorde kvinnorna 95 procent av det totala antalet som utestängdes på grund av sin könstillhörighet. På andra utbildningar där männen dominerar slår reglerna inte på samma sätt, eftersom trycket är mindre.
Även om jag i vissa fall definitivt är för positiv särbehandling, framförallt när det gäller rekrytering till olika tjänster, så håller jag med regeringen om att det blivit problematiskt i detta fall. Däremot vet vi ju att det finns stora problem med att män och kvinnors meriter och egenskaper värderas olika, och där män ofta värderas högre vid rekryteringar till tjänster och antagningar till högre utbildningar. Detta måste ständigt bevakas och det är viktigt att de som rekryterar har kompetens i jämställdhet och genus för att undvika diskriminering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar