Såg det sista avsnittet av tv-serien "Det nya landet" igår. Det är en av sommarens alla tv-repriser som verkligen var värd att se om. Jag blev lika gripen av Massoud och Alis öde som utvisningshotade flyktingar i ett Sverige där empati och mänsklighet får stå tillbaka för regler och paragrafer, som första gången jag såg serien.
Serien är ju också stundtals hysteriskt rolig i sin beskrivning av kulturkrockar och den "svenska kulturen" med folkdräkter, kungahus och röda stugor. Jag är en stor beundrare av Peter Birro som skrivit manuset (tillsammans med Lukas Moodysson). Han är ju dessutom (liksom jag själv) en riktig urgöteborgare. :)
Serien får mig att tänka på ett tal som Olof Palme höll redan 1965 där han reflekterade över Sverige, invandringen och det nya globala samhället. Talet känns lika aktuellt idag, 44 år senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar