Mitt senaste blogginlägg om "medlemsveto" i lönesamtal har väckt en del uppmärksamhet, bl.a. genom en artikel i TCO-tidningen. Jag har också fått en hel del kommentarer på Twitter och Facebook - de flesta kommentarer är positiva medans andra tror att mitt syfte är att klämma åt arbetsgivareföreträdare utan att söka dialog. Men så är det inte alls - självklart skall vi alltid eftersträva en dialog med arbetsgivarna kring de brister som finns för att kunna rätta till dem. Dock kräver dialog två parter och tyvärr finns det faktiskt arbetsgivarföreträdare som inte är intresserade av dialog med de fackliga organisationerna (även om de flesta inser värdet i att ha en stor respekt för partsförhållandet).
Huvudsyftet med mitt inlägg är att få igång en diskussion kring hur vi kan öka kvaliteten i löneprocessen och ge den enskilde medlemmen ett större inflytande för idag fungerar det fortfarande bedrövligt på alltför många arbetsplatser. Det finns inget självändamål i att Vision ska gå in och förhandla alla individuella löner men vi kämpar för att alla våra medlemmar ska veta varför de har den lön de har och hur de ska göra för att förbättra sitt löneläge. Det är fortfarande alltför många som ser löneprocessen som ett spel för gallerierna och inte har en aning om hur de ska prestera för att få en god löneutveckling. Jag tror att "medlemsveto" kan öka viljan hos arbetsgivarna att höja kvaliteten på lönesättningarna.
De lönesättande chefernas roll måste också förtydligas och förbättras. Cheferna måste ges förutsättningar till att kunna göra vettiga prestationsbedömningar, det är omöjligt om man exempelvis har 50 underställda medarbetare att hålla reda på. Cheferna måste också ha mandat att sätta lön, inte vara bakbundna av personer högre upp i hierarkin.
Jag fick en lustig kommentar på Twitter från Ledarna apropå blogginlägget där de ställde frågan om jag håller med dem om att det är avtalen som är problemet. Ledarna anser att centrala kollektivavtal är omoderna och vill istället ge all makt till de lokala arbetsgivarna att sätta lön som man vill. Men jag delar inte Ledarnas slutsats att det är löneavtalen som är problemet - det är arbetsgivarna som tillämpar avtalen fel. Det finns ju inga tak i våra löneavtal utan formellt finns det utrymme för arbetsgivarna att sätta hur höga löner man vill. Siffrorna i avtalen anger ett golv på kollektiv nivå - det vill säga att procentsatsen anger hur mycket lönerna minst ska öka för Visions medlemmar som grupp. Och hade vi inte haft detta golv så är jag övertygad om att löneökningarna skulle bli lägre.
Det är kul att diskutera och debattera lön och löneprocess eftersom de flesta har starka åsikter i ämnet. Och vi behöver diskutera detta mer och tänka utanför boxen för att öka kvaliteten i löneprocessen och lönesättningarna. Vi måste våga tänka nytt för att komma framåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar