Jag har varit aktiv i olika föreningar i stort sett i hela mitt liv. Jag har alltid gått igång på när ett antal personer samlar sig kring en gemensam idé och kämpar tillsammans för att förverkliga den. Men i stort sett alla föreningar som jag varit aktiv inom så klagas det på att det kommer för lite folk på medlemsmötena, och kommentaren "det var bara eldsjälarna som dök upp" har jag hört ofta. Men det är väl inte så bara. En förenings verksamhet och framgång bygger på eldsjälarnas engagemang så vi ska vara rädda om och ta tillvara på dem.
Särskilt inom fackföreningsrörelsen känns det ibland som att ordet "eldsjäl" är ett skällsord. Kanske har det blivit så i takt med att många förtroendevalda blev för bekväma och trivdes lite för gott med att jobba fackligt på heltid utan att lägga en sekund av sin fritid på sin fackförening.
Jag får ofta kommentarer om att jag verkar jobba väldigt mycket. Och visst gör jag det, men i mitt uppdrag ingår också en del ideellt arbete för SKTF som jag utför på min fritid. Och det är väl inget konstigt att jag gör detta eftersom SKTF är en ideell förening?
Nej leve eldsjälarna! Det är ni som gör att våra föreningar lever!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar