måndag 12 oktober 2009

Regeringsförslag om att begränsa strejkrätten

Efter den s.k. Lavaldomen, där fackförbundet Byggnads i efterhand fick nobben av EU-domstolen för en blockad av ett skolbygge i Vaxholm 2004, lägger nu regeringen fram ett lagförslag som ska begränsa strejkrätten.

Lagen bygger på utredaren Claes Stråths utredning som blev klar i december i fjol och tar bland annat sikte på när facken ska ha rätt att vidta konfliktåtgärder. "De nya förutsättningarna för stridsåtgärder innebär att de kollektivavtalsvillkor som fackföreningarna tar strid för bland annat måste vara hämtade från ett svenskt centralt branschavtal och bara får reglera vissa områden – exempelvis lön, arbetstid och semester", skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Tyvärr så täpper inte lagförslaget till kryphålen som oseriösa arbetsgivare kan använda för att dumpa löner. Och det var ju det som Byggnads blockad handlade om, rätten för lettiska arbetare att arbeta under schysta arbetsvillkor på svensk mark. Detta är en mänsklig rättighet, men lagförslaget är alldeles för ihåligt för att kunna vara ett verktyg för schysta arbetsvillkor.

Bakgrund: Vaxholmsblockaden
Dotterbolaget till det lettiska företaget Laval blev i november 2004 utsatt för en facklig blockad sedan förhandlingarna om kollektivavtal med fackförbundet Byggnads misslyckats.
Företaget tvingades så småningom ge upp det pågående skolbygget i Vaxholm och kontraktet med kommunen revs upp. Blockaden ledde till att bolaget försattes i konkurs.

Arbetsdomstolen (AD) tog i mars 2005 ställning i konflikten genom ett provisoriskt beslut. Då bedömde AD att den fackliga blockaden inte stred mot reglerna. Men AD tog inte slutlig ställning, utan valde att vända sig till EU:s domstol och bad om hjälp med bedömningen.

Den lettiska regeringen har protesterat mot den svenska hållningen. Lettland ser den fackliga blockaden som ett brott mot EU:s grundlagar som garanterar fri rörlighet över gränserna.

Slutligen slog EU:s domstol fast att Byggnads blockad stred mot EU-reglerna om fri rörlighet för tjänster inom EU. Och Byggnads krävde mer än vad direktivet för utstationering ger rätt till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar