Madonna fortsätter att provocera

Häromkvällen såg jag Madonna på Ullevi. Hon var min stora idol när jag växte upp och jag har fortsatt att gilla hennes musik och fascineras av fenomenet Madonna. Konserten var en hejdundrande show och stundtals magisk, särskilt när hon framförde "Vogue" och "Like A Prayer". Det är intressant att läsa recensionerna efteråt, vissa tycker att hon gjorde bra ifrån sig medans andra sågar henne jäms med fotknölarna. Madonna provocerar uppenbarligen fortfarande, och framförallt verkar företrädesvis manliga recensenter tävla om vem som sågar henne mest. För mig är Madonna dock en sann konstnär som aldrig backar för att använda sin stjärnstatus för att manifestera alla människors lika värde. Det ska hon respekteras för. Dessutom ligger hon bakom några av de bästa pop-låtarna i musikhistorien. :-)

Generationer ska berika varandra

TCO har presenterat en undersökning om ungdomars tro på framtiden. Studien visar att många unga har en svag framtidstro (23 procent) och är oroliga över möjligheten att klara sin egen försörjning i framtiden. Ungefär hälften av dem anser inte att skolan har förberett dem bra inför arbetslivet. Detta får mig också att tänka på hur yngre personer tas emot i arbetslivet - inte minst hos min egen arbetsgivare Göteborgs Stad. Vi är mitt inne i en enorm generationsväxling och behöver rekrytera massor med nya medarbetare under de kommande åren. Men är vi bra på att ta emot yngre personer och framförallt: är vi bra på att ta tillvara på yngre personers kunskaper, kompetenser och engagemang? I Göteborgs Stad finns en kultur där man inte gärna släpper fram yngre på chefs- och nyckelpositioner. Det har säker att göra med att den generation som har mest makt och inflytande i staden blir äldre och äldre och det är ju ett välkänt fenomen att man gärna rekryterar personer som är lika en själv i det mesta. Då använder man gärna argument som "erfarenhet" för att slippa rekrytera yngre personer. Men måste erfarenhet innebära exempelvis 20 års tjänstgöring som chef? En 30-åring har trots allt hunnit skaffa sig en hel del livserfarenhet och säkerligen kunskaper som många i den äldre generationen saknar. Jag önskar att medarbetare och presumtiva medarbetare kunde bli bedömda utifrån kompetens och vad man faktiskt levererat istället för att bli bortvald p.g.a. andra faktorer. Mångfald är dessutom nödvändigt på alla nivåer i en organisation för att den ska bli framgångsrik, även när det gäller ålder. Olika generationer får inte ställas mot varandra utan ska istället berika varandra.

Oseriösa SD

Idag är det Sverigedemokraternas dag i Almedalen. Jag minns valnatten när de blev invalda i riksdagen och att jag var chockad och ledsen över att ett rasistiskt, kvinnofientligt och fackföreningsfientligt parti blivit vågmästare i Sveriges högsta beslutande församling. Sedan dess har de visat att de inte har någon politik att tala om förutom starka åsikter kring migrations- och integrationspolitiken. Jag tycker att SD är ett väldigt oseriöst parti som gör märkliga utspel om satsningar och reformer som är totalt ofinansierade. Jag är glad över att vara medlem i ett fackförbund som tagit så stark ställning mot Sverigedemokraterna eftersom våra värdegrunder går stick i stäv med varandra. För oss i Vision finns nämligen inte vi och dom utan bara ett vi!

Vårterminen 2012

Nu har jag börjat min semester och det känns naturligt att blicka tillbaka på första halvåret 2012. Den här terminen har bara sprungit iväg känns det som, men jag tror heller inte att jag någonsin haft så roligt som under det senaste halvåret. Det är en fröjd att få vara ordförande i ett fackförbund som utvecklas och växer i medlemstal i så snabb takt. Det har varit enormt kul att starta upp TCO Göteborg för att ta till vara på kraften som kommer automatiskt när de olika systerförbunden samarbetar med varandra. Och det har varit fantastiskt att återigen få uppleva en succéartad HBTQ-festival efter ett år fyllt av slit med planeringen av festivalen. Det bästa och roligaste med mina uppdrag är dock alla fantastiska människor som jag får förmånen att träffa och arbeta för. Jag och mina kollegor är lyckligt lottade som får arbeta för att göra världen lite bättre för våra medlemmar och medmänniskor.

Semester i antågande

Nu var det ett tag sedan som jag producerade ett nytt blogginlägg. De senaste veckorna har väldigt intensiva samtidigt som jag också försöker bli klar med så mycket som möjligt innan semestern. Jag arbetar veckan ut och sedan blir det 5 veckors ledighet. Varje år verkar min kropp ställa in sig på att det snart är semester så jag blir segare och segare ju närmre ledigheten jag kommer. Men sen tar det bara någon vecka innan jag börjar längta tillbaka till jobbet och kollegorna igen. Den här semestern har jag inget speciellt inbokat utan tänker bara ta dan som den kommer. Jag är uppbokad i stort sett varenda minut resten av året så det känns det skönt att lägga kalendern i malpåse och fånga dagen. Det är semester för mig. :-)

Kvotering innebär höjd kompetens

Debatten om "kvotering" har blossat upp igen genom att Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven sagt att ökar inte antalet kvinnor i bolagsstyrelserna så avser S att driva frågan om lagstiftning enligt samma modell som i Norge där det underrepresenterade könet får vara max 40 procent. Argumentet mot detta är alltid att kompetens skall gälla vid rekryteringar och inte kön. Men använder man det argumentet så säger man ju samtidigt att kvinnor är mindre kompetenta än män och så är inte fallet. Problemet är att alltför många män i praktiken "kvoteras" in i bolagsstyrelserna för att de är just män, inte p.g.a. av att de innehar den högsta kompetensen. För att åstadkomma en förändring och göra upp med de gamla dammiga maktstrukturerna så är jag för en lagstiftning som tvingar fram mer jämställda bolagsstyrelser. Att så många kompetenta kvinnor väljs bort är inget annat än strukturell diskriminering och den måste elimineras. Om det inte ens hjälper att ta till fakta som att forskningen visar att vinsterna ökar i företag som har jämställda ledningar så är det något som är gravt fel i samhällets maktstrukturer. Så jag säger ja till kvotering för då kommer kompetensen i bolagsstyrelserna att öka.

Heltid en rättighet - deltid en möjlighet

Igår skrev jag under ett kollektivavtal med Göteborgs Stad om rätten till heltid för Visions medlemmar. Det känns väldigt bra att vår arbetsgivare tar sig an detta åtagande att erbjuda alla sina medarbetare heltid. Det är inget jätteproblem med ofrivilliga deltider bland Visions medlemsgrupper, men det existerar och då framförallt inom kultur- och fritidssektorn. Efter sommaren startar arbetet med att identifiera vart de ofrivilliga deltiderna finns i varje förvaltning och göra handlingsplaner för att alla ska kunna erbjudas heltidstjänstgöring. Mycket handlar om att höja grundbemanningen på våra arbetsplatser och som medarbetare kan man då få vara lite mer flexibel och hoppa in på andra arbetsplatser inom sitt yrkesområde när det finns vikariebehov. Det ska bli spännande att få se effekterna av detta arbete och förhoppningsvis kommer alla ofrivilliga deltider att elimineras i Göteborgs Stad. Som Vision ser det är heltid en rättighet och deltid en möjlighet som man själv ska få välja.

Nu drar löneöversyn 2012 igång på allvar

Nu är det lokala kollektivavtalet om löneöversyn 2012 för Visions medlemmar i Göteborgs Stad tecknat och därmed kan de lokala överläggningarna i varje förvaltning starta. Målet är att Visions medlemmar ska få sina nya löner utbetalda i oktober. Fullt fokus är på att höja kvaliteten i löneprocessen - det vill säga att målet är att alla Visions medlemmar ska veta varför man har den lön man har och hur man ska prestera för att förbättra sin lön. Det ska vara supertydligt för alla hur chefen bedömer ens prestation, bland annat genom tydliga lönekriterier som är väl förankrade på arbetsplatsen och lönesamtal som är dialoginriktade. Chefernas förutsättningar är också väldigt viktigt: cheferna måste ha mandat att sätta de löner de vill och deras arbetssituation måste tillåta att de har möjlighet att göra högkvalitativa prestationsbedömningar på varje medarbetare. Som medarbetare är det också viktigt att man förbereder sig ordentligt inför lönesamtalen. På Visions hemsida finns massor av tips och råd om hur du kan förbereda dig inför lönesamtalet på bästa sätt. Jag hoppas att vi i år kan ta steg fram mot en bättre fungerande löneprocess. Det är inte våra avtal det är fel på utan det är hur de tillämpas i praktiken. Tveka inte att kontakta dina närmaste Vision-representanter om du har frågor och funderingar kring lön och lönesättning eller vill bolla något inför ditt lönesamtal.

Åsa i mitt hjärta

Under HBTQ-festivalen höll jag ett seminarium tillsammans med journalisten och författaren Åsa Petersen som vi kallade för "Åsa & Marcus om Normer & Queer". Jag har beundrat Åsa länge och alltid hämtat mycket kraft och inspiration från hennes normkritiska texter. Det jag gillar mest med Åsas sätt att skriva är att det känns som hon skriver med hjärtat. Hennes normkritiska och feministiska texter är inte fyllda av komplicerade akademiska teorier utan handlar om alla människors lika värde och rätten att vara sig själv. Du måste läsa hennes bok "Mitt queera hjärta" som samlar några av hennes texter under hennes tid på Aftonbladet. Vårt seminarie blev väldigt personligt där vi fick en fantastiskt fin kontakt med publiken. Vi berättade öppenhjärtligt om hur normerna påverkat oss i våra uppväxter, på våra arbetsplatser och i andra sammanhang. Jag är tacksam för att jag fick vara med om detta samtal som kommer att bli ett minne för livet.

Mäktig bild från Regnbågsparaden som jag måste dela med mig av :-)

Regnbågsparad för alla människors lika värde

I söndags avslutades HBTQ-festivalen 2012 med den stora Regnbågsparaden som gick från GöteborgsOperan till Liseberg. 10 000 gick i paraden - nytt rekord! Och givetvis deltog även Vision och övriga TCO-förbund för att visa att HBTQ-personers rättigheter ingår i våra fackliga grundvärderingar. Själv gick jag längst fram i paraden och svingade en enorm regnbågsflagga. Det var en häftig upplevelse och stämningen längs paradvägen var fantastisk. Upplevelserna under HBTQ-festivalen ger oss inspiration till att fortsätta kampen för alla människors lika värde på våra arbetsplatser varje dag året runt. Tack till alla som deltog i HBTQ-festivalen 2012!

TCO + HBTQ-festivalen = sant

HBTQ-festivalen 2012 har varit fantastisk. Och jag är väldigt stolt över att Vision och övriga TCO-förbund tagit sådan stor plats under festivalen för att visa att vi är fackförbund som står upp och kämpar för alla människors lika värde. Våra seminarier har också varit väldigt lyckade och har gett inspiration till att fortsätta arbetet för HBTQ-personers rättigheter i arbetslivet och livet. Tack alla som hjälpt till med att bemanna vårt TCO-tält i Regnbågsparken och deltagit i våra seminarier!

Mitt tal under manifestationen för social välfärd 31/5

Jag heter Marcus Gustavsson och är ordförande för fackförbundet Vision i Göteborgs Stad och även för TCO här i Göteborg. Jag är väldigt stolt och känner mig väldigt ödmjuk inför att stå här och tala inför er socialarbetare under den här manifestationen. Jag har den största respekt för er och ert arbete där ni i er yrkesutövning bidrar till att massor av människor får ett bättre liv. Ni arbetar ju dock under väldigt tuffa arbetsförhållanden och trots det lyckas ni göra storartade insatser varje dag. Att ni har en tuff arbetssituation är ju dock inget nytt, så har ni haft det i många år. Men varför blir ni då inte lyssnade på av dom som har makten att kunna åstadkomma en förändring trots att de är fullt medvetna om hur verkligheten ser ut? Från Visions sida har vi under många år försökt att få Göteborgs Stads politiker att öppna sina ögon och öron när det gäller den tuffa situationen för våra socialarbetare och vi har också försökt få dem intressera sig för att diskutera med våra medlemmar vad som behöver göras för att det sociala arbetet ska utvecklas. Tystnaden har hittills varit monumental. Vad beror det på att våra politiker gärna diskuterar skola och äldreomsorg men inte socialtjänst och missbruksvård? Jag kan tyvärr inte låta bli att fundera på om det handlar om synen man har på de människor som står längst ner på samhällets skala. För att försöka få fart på den socialpolitiska debatten och väcka våra politiker så bestämde jag och en av mina kollegor i Vision Göteborgs styrelse, Jenny Johansson som är yrkesansvarig för socialarbetare hos oss, för ett tag sedan att ta hjälp av två kollegor som är stolta socionomer och Visionärer – Susanna Alakoski, författare till bland annat Svinalängorna och Håpas du trifs bra i fängelset, och Gudrun Schyman, som ju är svår att presentera kortfattat men vi kan som sammanfattning titulera henne som frilansfeminist. Jag har vid ett flertal tillfällen med dessa två diskuterat det politiska ointresset för socialt arbete och vad som behöver göras för att få fart på den socialpolitiska debatten. Jag, Jenny, Susanna och Gudrun beslutade oss för att skriva en debattartikel tillsammans som publicerades i Göteborgs-Posten den 7 februari i år och som fick titeln ”Vi vill se en uppkäftig debatt om socialpolitik”. I artikeln efterlyte vi en omfattande, högljudd, systemkritisk, kreativ och uppkäftig socialpolitisk debatt. Vi efterlyste socialchefer som unisont höjer rösten. Vi efterlyste en stolt socialarbetarkår som vittnar och ställer sig på barrikaderna tillsammans med medborgarna. Och vi efterlyste beslutsfattare som är intresserade av att lyssna på socialarbetarna. I samband med att artikeln publicerades lanserade vi också Visions blogg ”Vi gör skillnad!” där socialarbetare får berätta om alla de gånger de bidragit till att människor fått ett bättre liv samt lämna förslag på vad som behöver göras för att höja kvaliteten i det sociala arbetet. 18 februari fick vi svar genom en debattartikel från 24 andra stolta socionomer: Marja-Leena, Ulrika, Liz, Mia, Lotta, Charlotta, Elenore, Helena, Gunilla, Margret, Madeleine, Ulf, Ulrika, Emma, Lisa, Annika, Josefine, Alexandra, Ala, Johanna, Therese, Linda, Magdalena och Lisa. Jag ser till min glädje att många av er är på plats här idag. Ni avslutade ert inlägg med följande ord: ”Det är vår skyldighet att visa vad vi tycker och kräva bättre arbetsvillkor. Våra verksamheter måste ha mer resurser. Vi kräver lägre arbetsbelastning, lägre personalomsättning, högre kompetens samt högre lön! Varför är vi så tysta? Hur kan vi försvara att vi står bredvid och ser på när välfärdssamhället rasar? Vi måste gå samman! Det är inte förrän vi tillsammans står enade som vi blir starka och kan fånga beslutsfattarnas uppmärksamhet. Det här duger inte, det är dags att göra något åt saken. Anslut er till vårt upprop för social välfärd!” Och nu mina vänner så står vi här, massor med folk på Gustav Adolfs Torg som anslutit sig till uppropet och det vi alla vill ha är en social välfärd av hög klass. Och ska vi lyckas med det så är villkoren som socialarbetarna arbetar under avgörande. Tyvärr kunde inte Gudrun och Susanna vara med oss här idag men jag har lovat att framföra deras hälsningar till er. Gudrun hälsar: ”Roligt att vi har varit inspiratörer till manifestationen! Vi är glada för det och vi ska tillsammans fortsätta att sätta de socialpolitiska frågorna högt upp på den politiska dagordningen och i den samhällspolitiska debatten.” Susanna hälsar: ”Det finns inte någon som kan samhällsfrågorna så bra som socialarbetarna. Och ingen bryr sig om dem frågorna lika mycket. Ingen annan har, historiskt sett, lyft de sociala frågorna, än just socialarbetarna, och så är det idag också. Vi som kan måste göra det själva. Och det är skönt att tolkningsföreträdet nu återgår till oss som kan och vet!” För ett tag sedan deltog jag i en paneldiskussion som handlade om socialtjänstens framtid. Där fick jag frågan varför socialarbetarna har så svårt att följa intentionerna i Socialtjänstlagen. Jag svarade att det beror på att det faktiskt finns något som i praktiken är överordnat Socialtjänstlagen – och det är budgeten. Jag är så hiskeligt trött på att budgetpiskan alltid ska vara överordnat allt inom socialpolitiken. Att ta politiskt ansvar innebär faktiskt mer än att agera kamrer. En budget i balans är inte ett tillräckligt mål för socialpolitiken, och inte för någon annan politik heller för den delen. Och det går aldrig att bromsa sig ur en uppförsbacke. Ordentliga investeringar måste göras i det sociala arbetet och görs det kommer kostnaderna att minska på lång sikt. Vision har i sitt yttrande över den politiska majoritetens förslag till budget för Göteborgs Stad 2013 presenterat ett antal konkreta förslag för att arbetssituationen för stadens socialarbetare ska förbättras och för att vi ska få en högkvalitativ social välfärd i Göteborg. 1) Det måste finnas utrymme till utveckling av det sociala arbetet. I Göteborgs Stad har skolan sin Skolutvecklingsenhet och äldreomsorgen sitt Senior Göteborg men varför finns det ingen utvecklingsenhet i staden för det sociala arbetet? Vision vill se en sådan enhet på central nivå i som skall ansvara för de strategiska utvecklingsfrågorna, som att handhålla juridisk expertkompetens, implementera de senaste forskningsresultaten, utveckla handledningen för socialarbetare o.s.v. Stadens medborgare förtjänar en social välfärd av hög klass och då måste det avsättas resurser för utvecklingsarbete. 2) Politikerna måste börja lyssna på er socialarbetare – det vill säga er som kan och vet. Därför föreslår Vision att Göteborgs Stads politiker bjuder in till ”medarbetardialoger” där ni får lämna era förslag på vilka beslut som måste fattas för att höja kvaliteten i det sociala arbetet. De smarta politikerna ser ju då till att göra politik av era förslag. Politikerna är skyldiga att lyssna på er för det är ni som är experterna på ert område. 3) Grundbemanningen inom allt socialt arbete måste öka, framförallt inom socialtjänsten. Det är inte rimligt att en socialsekretare handlägger så många ärenden att det ända man hinner med på sin arbetstid är att administrera utbetalningar. Vi föreslår också att Göteborgs Stad inrättar en intern bemanningsenhet med socialsekreterare som man kan använda sig av vid arbetstoppar. Idag lägger istället stadsdelsförvaltningarna stora pengar på att ta in externa bemanningsföretag istället för att höja grundbemanningen och skapa en intern bemanningsenhet. Dessutom måste det administrativa stödet till er socialarbetare förbättras. Det är inte rimligt att er arbetstid äts upp av administrativa arbetsuppgifter. Majoriteten av er arbetstid skall ni använda till att jobba med klienterna och brukarna. En ökad grundbemanning och bättre administrativt stöd kommer att minska kostnaderna för försörjningsstöd på lång sikt eftersom ni då hinner arbetat kvalitativt med dom ni är till för. Jag är så glad över att vi alla har samlats här idag för den här manifestationen men detta får inte sluta här utan nu ska vi istället hämta kraft till att fortsätta kampen för social välfärd i den offentliga debatten, genom fler inlägg på bloggen ”Vi gör skillnad!” och inte minst i det dagliga arbetet på våra arbetsplatser. Och det är ju bara att titta sig omkring och konstatera att vi är många som är villiga att ta oss an denna kamp. Tillsammans är vi starka – eller hur! Så nu kära socialarbetare – nu fortsätter vi kampen tillsammans och vi ger aldrig upp. Och kom nu ihåg: det är ni som är experterna på socialt arbete, det är ni som vet vad som krävs för att få en högkvalitativ social välfärd och ni ska banne mig respekteras för det och lyssnas på av våra politiska beslutsfattare. Tack för att ni lyssnade...

HBTQ-festivalen är igång

Nu är HBTQ-festivalen 2012 äntligen igång. Igår kväll hade jag den stora äran att vå välkomsttala under invigningsceremonien i Regnbågsparken/Trädgårdförenigen. Jag talade bland annat om vad festivalen betyder för alla göteborgare och mig personligen, och att festivalen bidrar till att göra Göteborg till en öppnare stad att leva i för alla. Missa inte att besöka Vision och övriga TCO-förbund i vårt tält i Regnbågsparken och delta också i våra seminarier. Du ska givetvis även hänga med i vår sektion i Regnbågsparaden på söndag. Väl mött!

Dags att höja kvaliteten i löneprocessen

I morgon inleder vi överläggningarna om ett nytt lokalt löneavtal i Göteborgs Stad. Fokus från Visions sida är åtgärder för att höja kvaliteten i löneprocessen och lönebildningen som ska göra att våra medlemmar kan svara ja på frågorna: Vet du varför du har den lön du har? Vet du hur du ska prestera för att förbättra ditt löneläge? Vi har levt med nuvarande löneprocess länge men tyvärr inte kommit så långt. Alltför många av Visions medlemmar känner fortfarande att lönesamtalen är ett spel för gallerierna och att de själva och deras lönesättande chef egentligen inte har någon makt över lönesättningen utan det är någon annan högre upp i hierarkin som styr och ställer. Ska löneprocessen fungera är det nödvändigt att de lönesättande cheferna ges mandat att sätta lön, bland annat genom att de får inflytande över hur mycket pengar som avsätts i deras budgetar för löneökningar så att de kan sätta de löner de vill. För medarbetarna måste det vara tydligt hur chefen bedömer deras prestationer, och då är det a och o att lönekriterier och verksamhetens mål förankras bland alla på arbetsplatsen så att alla vet vad som gäller. Är man missnöjd med sin nya lön ska också chefen berätta för en hur man ska prestera under kommande år för att förbättra sitt löneläge. För att det ska bli tydligt varför man har den lön man har föreslår vi att Visions medlemmar ska få motiveringen till sina nya löner skriftligt från chefen. Visst skulle detta vara tidskrävande för cheferna, därför är chefernas arbetssituation också väldigt viktig i sammanhanget. Vision anser att varje chef skall ha ett rimligt antal underställda medarbetare, det vill säga max 25 stycken. Har man fler medarbetare blir det omöjligt att göra vettiga prestationsbedömningar, och utöva ett högkvalitativt ledarskap för övrigt. Jag återkommer med rapporter om hur överläggningarna om det lokala löneavtalet fortskrider. Innan det är klart och överläggningarna i varje förvaltning genomförts kan inga nya löner betalas ut. Målet är att vi ska bli klara med avtalet innan sommaren, men ännu är det för tidigt att säga om vi lyckas med målsättningen. Efter avtalet är tecknat startat de lokala överläggningarna i varje förvaltningarna runt om i staden och där är förutsättningarna väldigt olika vilket innebär att överläggningarna kommer ta olika lång tid. Hur som helst skall lönesamtalen köra igång nu och är inte ditt genomfört eller inbokat så ställ frågan till din chef när denne planerar att genomföra samtalet. Du har väl inte missat att det finns massor av tips och råd på Visions hemsida om hur du kan förbereda dig inför lönesamtalet på bästa sätt? Klicka här för att läsa mer.

Loreen

Det var häftigt att få se Loreens jordskredsseger i Eurovision Song Contest igår. Jag älskar både låten och numret, och Loreen har sådan enorm karisma att det är omöjligt att inte bli tagen av henne. Loreen är också en härlig representant för Sverige. Med sitt marockanska ursprung speglar hon väl Sverige och svenskarna 2012. Och att SDs Björn Söder provoceras av henne är ett gott betyg.

Pigg 125-åring

I veckan hade jag den stora äran att få sitta ordförande på Finansförbundets kongress. Finansförbundet ingår i TCO och är ett fackförbund för anställda i bank- och finansbranschen. Det är också ett av världens äldsta fackförbund, under kongressen firades förbundets 125 års-jubileum. Kongressen var full av spännande frågor, bland annat skulle en ny ordförande väljas efter Lillemor Smedenvall som haft posten i 15 år. Efter en rafflande omröstning utsåg Ulrika Boëthius till ny ordförande. Det var otroligt roligt att få leda kongressen och ett minne för livet för mig. Det är alltid lika härligt att få ta del av styrkan bland Visions alla systerförbund inom TCO. Klicka här för att läsa mer om Finansförbundet.

Bättre villkor för visstidsanställda

Ett litet glädjeämne i avtalsrörelsen är att visstidsanställda nu får bättre villkor. Från och med nu har en visstidanställd en månads uppsägningstid om man har arbetat mer än 3 månader. Tidigare kunde man tvingas att fullfölja sitt vikariat eller visstidsanställning hela perioden ut och därmed kanske tvingas tacka nej till ett fast jobb. Kommuner och landstings möjligheter att manipulera med anställningsformerna i LAS minskar också. Från och med nu kan man vara visstidsanställd i max 3 år innan anställningen övergår till en tillsvidareanställning. Enligt LAS är det fullt möjligt att arbeta på samma arbetsplats i 4 år utan att få en tillsvidareanställning om arbetsgivaren kombinerar anställningsformerna vikariat och allmän visstidsanställning. Det är mycket bra att Vision lyckats åstadkomma dessa förbättrade villkor för en grupp på arbetsmarknaden som blir större och större.

Kampen för jämställda löner fortsätter

Då är det centrala löneavtalet för Visions medlemmar i kommuner, landsting och regioner till slut klart. Avtalet är på 11 månader och ger löneökningar på minst 2,6 procent för Visions medlemmar som kollektiv. Det finns som vanligt inga individgarantier i avtalet, som individ kan man få mer eller mindre än 2,6 procent beroende på prestation. Avtalet är i nivå med övriga lönevavtal som tecknats på den svenska arbetsmarknaden under den senaste tiden. Jag är dock besviken över att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inte har högre ambitioner än så här när det gäller att minska de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnligt och manligt dominerade branscher. Man hade ett gyllene tillfälle att åstadkomma mer jämställda löner genom att gå med högre löneökningar än 2,6 procent men SKL utnyttjade inte den möjligheten den här gången. Vision ger dock inte upp och arbetet inför avtalsrörelsen 2013 har redan startat. Kampen för jämställda löner fortsätter således...

Spänningen stiger i avtalsrörelsen

Spänningen stiger hela tiden i avtalsrörelsen. Medlarna har nu satt en deadline till på söndag 20 maj vilket gör att kompromissförslaget kommer att presenteras till Vision och SKL ett par dagar innan. Stridsfrågan för Visions del är att vi vill se en högre ambition från SKL när det gäller att minska de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnligt och manligt dominerade branscher samt att vi vill ha skrivningar i det centrala löneavtalet som skulle innebära att våra medlemmar får ett större inflytande över sina löner. SKL har hittills visat sig ointresserade av att på allvar ta steg fram emot att kommunerna och landstingen ska bli attraktiva arbetsgivare men de har fortfarande chansen att göra om och göra rätt. Följ mig gärna på Twitter och Facebook där jag rapporterar om det senaste som händer i avtalsrörelsen och ger mina egna reflektioner om läget...

Göteborgs Stad skall utöva konsumentmakt

För ett tag sedan avslöjade SVTs Uppdrag Granskning att Telia Sonera samarbetar med diktaturer som Azerbadzjan, Vitryssland och Uzbekistan och tjänar grova pengar när företagets utrustning används av dessa regimer för att förtrycka befolkningen. Igår lyfte jag denna fråga i Göteborgs Stads centrala samverkansgrupp eftersom Telia Sonera är teleleverantör till staden och jag var tydlig med att Vision anser att vår arbetsgivare skall kräva att Telia Sonera respekterar och verkar för mänskliga rättigheter, annars bör avtalet sägas upp. Göteborgs Stad kommer att återkomma i frågan efter att ha stämt av vad som är möjligt att göra rent juridiskt. Juridiken är ju en sak och något som Göteborgs Stad är skyldiga att förhålla sig till men jag anser att det är en självklarhet att staden ska utöva sin konsumentmakt i alla sammanhang man kan genom att enbart göra affärer med företag som respekterar mänskliga rättigheter. På detta sätt kan vår arbetsgivare konkret bidra till en bättre värld.

Sveriges bästa fackliga centralorganisation

Just nu sitter jag på tåget hem efter ha spenderat dagen i Stockholm tillsammans med ordföranden för TCO-råden runt om i Sverige. Vi fick bland annat ta del av Sveriges första folkbildningsprojekt om privatekonomi som heter "Gilla din ekonomi", höra Naiti del Sante berätta om rätten att anmäla missförhållanden på jobbet samt lyssna till TCOs ordföranfe Eva Nordmark när hon redogjorde för de stora fackliga utmaningarna just nu och i framtiden. Jag är ordförande för TCO Göteborg som vi startade upp vid årsskiftet. Syftet med vår verksamhet är att stärka samarbetet mellan de 15 olika TCO-förbunden genom att vi driver gemensamma frågor, opinionsbildar ihop i hjärtefrågor och arrangerar olika aktiviteter. Under den närmaste tiden kommer att du att kunna se TCO Göteborg på HBTQ-festivalen 30/5-3/6 samt på Way Out West i augusti. Jag är väldigt stolt över att mitt fackförbund Vision tillhör Sveriges bästa och mest moderna centralorganisation och att de 15 TCO-förbunden använder den gemensamma styrkan för att göra arbetslivet och livet bättre för sina totalt 1,2 miljoner medlemnmar.

Peppad inför HBTQ-festivalen

Ikväll höll TCO-förbunden gemensam träff för våra funktionärer som ska arbeta under HBTQ-festivalen 2012. Det är så kul att alla systerförbunden kommer att vara så aktiva under festivalen och visa att vi står upp för alla människors lika värde. Du får inte missa att träffa oss i vårt TCO-tält i Regnbågsparken (eller Trädgårdsföreningen som den heter till vardags), besöka alla våra intressanta seminarier och hänga med oss i den avslutande Regnbågsparaden. Klicka här för att läsa mer om Visions deltagande under HBTQ-festivalen 2012.

Ett år med Eva

Ett år har gått sedan jag fick den stora äran att väljas till ordförande för TCO-kongressen 2011. Jag fick bland annat klubba igenom Eva Nordmark som TCOs nya ordförande efter Sture Nordh och det var en fantastisk upplevelse som kommer att vara ett minne för livet för mig. Eva är en fantastisk person med stort hjärta för TCOs alla medlemmar och de fackliga grundvärderingarna. Jag är stolt över att vi 1,2 miljoner TCOare har en sådan smart och modig ordförande och jag ser med spänning fram emot att få följa henne när hon driver på förändringsarbetet inom TCO vilket jag är övertygad om att hon kommer att lyckas väldigt bra med. Klicka här för att läsa en intervju med Eva i TCO-tidningen där hon berättar om sitt första år som ordförande.

Vision vill mer!

Avtalsrörelsen har idag tagit en dramatisk vändning i och med att Vision sagt nej till slutbudet från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Nu kommer en medlare in för att försöka hjälpa till att hitta en lösning. Jag är väldigt stolt och glad över att mitt fackförbund inte viker ner sig i kampen för att få bort de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnligt och manligt dominerade brancher och för att medlemmarna ska få ett större inflytande över sina löner. Jag blir dock väldigt konfunderad över SKLs agerande och tänker på deras s.k. strävan efter att kommunerna och landstingen ska bli attraktiva arbetsgivare. Men den strävan verkar ju mest vara snack med tanke på att SKL hittills inte visat någon större vilja att på allvar förbättra lönerna och villkoren för medarbetarna. Det är svårt att sia om hur lång tid medlingsprocessen kommer att ta, förmodligen handlar det om 2-4 veckor. När medlarna tagit fram ett förslag är det upp till Vision och SKL att säga bu eller bä. Nu när vi är avtalslösa så har Vision rätt att ta ut medlemmar i strejk men det återstår att se om det vapnet behöver användas. Fortsättning följer...

Glad vår!

Idag är det Valborgsmässoafton och det känns verkligen att det är vår i luften. Den här tiden på året är den bästa tiden tycker jag - vi har ju allt det goa framför oss då det blir ljusare och ljusare och sommaren närmar sig med stormsteg. Glad vår på er allihopa!

Kommunal har tecknat avtal med SKL

Kommunal har nu tecknat ett ett-årigt löneavtal med SKL som ger 3 procent för deras medlemmar som kollektiv. Kommunal har därmed släppt individgarantierna och nu finns det inget löneavtal inom kommuner och landsting som ger individgarantier. Kommunal har glädjande nog också lyckats få till att man kan vara visstidsanställd på deras avtalsområde i max 3 år (jämfört med 4 år som Lagen om anställningsskydd tillåter) innan man får en tillsvidareanställning. Visions avtalsförhandlingar fortsätter och jag ser med spänning fram emot resultatet som lär presenteras inom kort...

Cheferna håller med Vision

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har envist i avtalförhandlingarna med Vision stått fast vid att man vill ha ett sifferlöst löneavtal eftersom man anser att det är den rätta vägen mot en bättre fungerande löneprocess. Vision tycker precis tvärtom - en siffra som golv för Visions medlemmar som kollektiv i det centrala löneavtalet är nödvändigt för att våra medlemmar i slutändan ska få vettiga löneökningar. Vision är det största fackförbundet för chefer i kommunal sektor så då passade vårt förbund att fråga våra chefsmedlemmar hur de ser på sifferlöst avtal. Förbundet fick in 1 700 svar och av dessa var det bara 14% som menade att ett sifferlöst avtal är rätt väg att gå. En stor oro uttrycktes också över att sifferlösheten skulle innebära att de lönesättande cheferna inte kunde få ett tillräckligt utrymme att fördela bland sina anställda, att löneökningsutrymmet kort sagt skulle bli för litet. Chefernas åsikter gör det återigen väldigt tydligt att Visions yrkanden i avtalsrörelsen handlar om vad våra medlemmar vill. Sen tycker jag att det är väldigt intressant att SKL driver en linje som de lönesättande cheferna i SKLs medlemsorganisationer tycker är fel. Hur väl förankrade är SKL internt egentligen?

Människan bakom åldern

Igår träffade Vision Göteborgs framtidsgrupp (som består av ett antal medlemmar under 35 år) två representanter från Get to Know Us Sweden som arbetar med ett projekt som undersöker yngres ställning på arbetsmarknaden och i samhället för övrigt. Vi diskuterade om vi har upplevt svårigheter på våra arbetsplatser och i andra sammanhang för att vi är unga. Jag har själv upplevt att jag som yngst i ett sammanhang lättare blir ifrågasatt och hårdare får argumentera för min sak än vad äldre personer behöver göra. Ibland har mina kunskaper inte tagits på allvar för att jag har varit yngst i gruppen. Men det som jag blivit mest frustrerad över är att yngre personer alltför ofta ses som en homogen grupp istället för som enskilda individer. Oerhört märkligt synsätt, vad finns det för grund att tro att alla som är under 30 är lika varandra? Men det är inte bara yngre som kan ha det tufft på arbetsmarknaden utan även äldre personer. Jag blir ganska ofta kontaktad av medlemmar som känner att de inte ges samma möjligheter på sina arbetsplatser som yngre kollegor, det kan handla om allt från löneutveckling till karriärmöjligheter. Tänk om man kunde börja se människan bakom åldern istället för att stirra sig blind på en siffra...

Vi har slutat be om ursäkt för lönekraven

Jag blir väldigt inspirerad av sjuksköterskostudenternas löneuppror där de kräver minst 24 000 kr i månaden för att tacka ja till sommarjobb. Givetvis använder de flesta arbetsgivare argumentet att det ur ett ekonomiskt perspektiv skulle vara oansvarigt att erbjuda så "höga löner". Studenterna har dock argumenten på sin sida, som en av dom sa i ett inslag i Rapport ikväll så handlar det om prioriteringar. Kan landstingen lägga miljarder på stafettläkare så finns det utrymme att prioritera om för att höja sjuksköterskornas löner. Jag gillar också att flera fackförbund i årets avtalsrörelse slutat be om ursäkt för lönekraven. Jag är exempelvis väldigt stolt över mitt eget fackförbund Vision där vår förbundsordförande Annika Strandhäll är extremt tydlig i debatten där hon kräver högre löneökningar för våra medlemmar än vad industrinormen anger eftersom det är hög tid att göra någonting åt de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnligt och manligt dominerade branscher. Vi har höjt våra röster och nu är det upp till våra arbetsgivare och släppa hörnflaggan och komma in i matchen om man nu har en ambition att bli attraktiva arbetsgivare.

SKL har gammaldags syn på manligt och kvinnligt arbete

Vision har i de pågående centrala förhandlingarna med Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterat konstruktiva förslag som utvecklar vårt lönesystem och ger varje medlem större inflytande över sin lön och sin löneutveckling. SKL vill istället öka inflytandet hos de lokala arbetsgivarna. Den lokala lönebildningen behöver utvecklas för att fungera bättre än den gör idag. Visions förslag leder till en tydligare löneprocess och att varje anställd förstår på vilka grunder lönen sätts, och vad man kan göra för att förbättra den. S KL har hittills varit ointresserade av att diskutera våra idéer och har istället presenterat ett sifferlöst förslag. Ett sådant innebär att arbetsgivarens inflytande över lönesättningen ökar. Det kan vi inte acceptera. För att våra medlemmar ska ha reella möjligheter till löneökningar krävs en siffra i det centrala avtalet. S iffran är också viktig för att komma åt de strukturella löneskillnaderna. I kommuner och landsting - där det jobbar flest kvinnor - tjänar alla, både kvinnor och män, mindre jämfört med en sektor, där det jobbar flest män. Det handlar inte om offentlig verksamhet kontra privat, utan mansdominerat kontra kvinnodominerat. Och det bottnar i ett synsätt och en värdering av kvinnligt och manligt arbete som präglar samhället – och arbetsmarknaden. För att kunna få bort dessa löneskillnader behöver vi i kommuner och landsting tillåtas en löneökningstakt som är högre än industrinormen under ett antal år. Därför har Vision yrkat på 3,6 procent i det nya avtalet. Att kommuner, landsting och regioner kan erbjuda konkurrenskraftiga löner och villkor är inte bara viktigt för våra medlemmar, det har även betydelse för kvaliteten i välfärden i Göteborgs Stad. Det handlar om kvaliteten i allt från äldreomsorg och socialtjänst till fjärrvärme, vattenförsörjning och bredband. För att upprätthålla en god kvalitet behöver vår sektor rekrytera den mest kompetenta arbetskraften. Frågan är om framtidens arbetskraft kommer att vilja jobba i en sektor där arbetsgivarna har en gammaldags syn på manligt och kvinnligt arbete.

Osmart att spara på kultur och fritid

Majorna-Linnés stadsdelsförvaltning lider av stora ekonomiska problem. Fler stadsdelar har liknande bekymmer. Varenda gång stadsdelsförvaltningarna tvingas genomföra sparbeting tittar de först på den s.k. "icke-lagstadgade" verksamheten och då är det kultur- och fritidssektorerna som hamnar under lupp. Dessa sektorer är dock så pyttesmå jämfört med de andra verksamheterna äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, funktionshinder och utbildning att det inte ger några större ekonomiska effekter att spara på kultur och fritid. Däremot ger det stora negativa effekter på lång sikt. Biblioteken är en oerhört viktig mötesplats som saknar jämförelse bland andra mötesplatser i staden för barn, ungdomar, studenter, pensionärer och alla andra. Fritidsgårdarna räddar många ungdomar från att hamna i fel sällskap och i destruktivt beteende genom att där finns vuxna förebilder som bryr sig. Att lägga ner fritidsgårdar innebär att socialtjänsten ofta får högre kostnader på lång sikt. Det är ju dock inte lätt för stadsdelsförvaltningarna när de dras med enorma underskott och måste spara. Vilka verksamheter ska man välja? Ett-årsbudgetar är ett problem i sammanhanget. Jag skulle önska att det var möjligt att exempelvis lägga budgetar för en hel mandatperiod. Då skulle det också vara möjligt att göra ordentliga investeringar och långsiktiga satsningar utan att i lika hög grad stressas av årsbokslutet.

Göteborgs Stad måste agera mot Telia Sonera

Efter avslöjandet om Telia Soneras samarbete med myndigheterna i diktaturer som Vitryssland och Uzbekistan så hotar Folkpartiet i Stockholms Stad att kommunen ska sluta använda företagets tjänster. Telia Sonera säger dock att de inte har något ansvar för mänskliga rättigheter utan det är helt politikernas ansvar. Jag tycker det är bra att Folkpartiet i Stockholm reagerar. ALLA har ett ansvar för mänskliga rättigheter såväl politiker och företag som privatpersoner. Göteborgs Stad, som också är en storkund till Telia Sonera, borde följa Stockholms exempel och utöva konsumentmakt för att få Telia Sonera att sluta samarbeta med diktaturer. Gör inte dom inte en pudel så anser jag att staden skall säga upp alla avtal och abonnemang med företaget. Göteborgs Stad är ju diplomerad en Fair Trade City och säger sig arbeta för mänskliga rättigheter så nu gäller det att visa att man lever som man lär.

Ny stadsdirektör i Göteborgs Stad

Idag fattade Göteborgs kommunstyrelse beslutet att anställa Bengt Delang som permanent stadsdirektör. Han har varit tillförordnad sedan den tidigare stadsdirektören Åke Jacobsson slutade i december. Bengt Delang är en utmärkt chef som jag har stor respekt för. Jag hade mycket med honom att göra när jag var SKTFs klubbordförande i Social resursförvaltning där han då var förvaltningschef. Jag är övertygad om att han kommer att bli en alldeles utmärkt stadsdirektör. Kommunstyrelsen valde dock att anställa Bengt Delang utan någon rekryteringsprocess, vilket Vision tillsammans med Lärarförbundet, Vårdförbundet och Saco ansåg skulle genomföras. Vi tyckte att kommunstyrelsen skulle följa stadens gängse rekryteringsordning för förvaltnings- och bolagschefer för vi anser att det är viktigt med öppna processer vid rekryteringar och att alla som vill ska ges möjlighet att söka tjänsten. Vi tycker också det är viktigt att kommunstyrelsen föregår med gott exempel när det gäller öppenhet, det är inte mindre viktigt i dessa dagar där Göteborgs Stad ofta kritiseras för bristande öppenhet. Nu valde dock majoriteten i kommunstyrelsen en annan väg och de har full rätt enligt Kommunallagen att fatta ett sådant beslut, även om Vision tycker att Göteborgs Stads ambition kring öppenhet ska vara högre än vad lagen anger. Nu är dock beslutet fattat och det får vi acceptera. Nu ser vi fram emot en god samverkan med den nye stadsdirektören.

Härliga kollegor

Idag väntade denna hälsning på mig när jag kom till jobbet. Den är från Moa som jag för tillfället delar rum med. Visst är det gulligt? Vad vore en arbetsplats utan trevliga och omtänksamma kollegor...

Opragmatiska SKL

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fortsätter att stenhårt driva sin linje om sifferlöst löneavtal med Vision. Det är rätt så tröttsamt att få dessa rapporter och att SKL vägrar att vara pragmatiska och lyssna på Visions argument varför det är nödvändigt med ett procentuellt golv i vårt löneavtal. Tanken med ett sifferlöst avtal är att löneökningarna avgörs lokalt hos varje kommun och landsting. Men då vet vi att en hel del arbetsgivare tyvärr inte skulle se chansen att bli attraktiva arbetsgivare utan istället hålla nere lönerna så mycket som möjligt. SKL vägrar också ta ansvar för att minska de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnliga och manligt dominera branscher. De har ett gyllene tillfälle att göra det i årets avtalsrörelse men har hittills visat sig kallsinniga. Det tycker jag är sorgligt och rent ut sagt pinsamt av en arbetsgivarorganisation som samlar arbetsgivare där medarbetarna till största delen är kvinnor. Jag väntar med spänning på att få höra om en mer pragmatisk hållning från SKL i avtalsförhandlinarna. Och sen är det ju det här med att de påstår sig sträva efter att kommuner och landsting ska bli attraktiva arbetsgivare...

Nej, lönebildningsmodellen fungerar inte bra...

Presidiet för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) förhandlingsdelegation går idag på SvD Opinion till attack mot de fackliga kraven i avtalsrörelsen. Man skriver bl.a. att kraven äventyrar den lönebildningsmodell som fungerat väl de senaste 15 åren och att löner ska sättas utifrån prestation, inte bestämmas i centrala avtal. Jag håller inte med om att "lönebildningsmodellen fungerat väl de senaste 15 åren". Det är fortfarande alltför många av Visions medlemmar som inte vet varför de har den lön de har och hur de ska göra för att påverka sitt löneläge. Självklart ska de individuella löneökningarna grunda sig på prestation, och den ordningen har vi i våra avtal redan idag. Den procentsats som vårt centrala löneavtal anger är minimiökningar för Visions medlemmar som kollektiv. Som enskild individ kan man få mer eller mindre beroende på prestation. Problemet är att lönebildningsmodellen sällan fungerar i praktiken och det finns en hel del orsaker till det. Ofta är de lönesättande cheferna bakbundna av högre chefer eller HR-avdelningar som hindrar dem från att sätta de löner som de vill. De lönesättande cheferna måste ges inflytande över utrymmet för löneökningar i sina budgetar så att de får möjlighet att belöna de goda prestationerna hos sina medarbetare. Men en hel del chefer har heller inte förutsättningar för att kunna göra vettiga prestationsbedömningar eftersom de har alldeles för många underställda medarbetare. Tyvärr är vår nuvarande löneprocess inte en del av löneavtalet utan endast en bilaga till kollektivavtalet. Hade processen ingått i avtalet så hade det inneburit avtalsbrott om våra arbetsgivare missköter den eller struntar i den. Som det är idag kan arbetsgivarna riskfritt hålla en låg kvalitet i löneprocessen utan att det får några konsekvenser. Vision kämpar därför för att få in löneprocessen i avtalet vilket SKL inte borde se några som helst problem med eftersom man ju säger att lönebildningen redan fungerar så bra. Sen visar våra erfarenheter att det är nödvändigt att våra centrala avtal anger en miniminivå när det gäller löneökningar, annars kommer alltför många kommuner ta chansen att hålla ner löneökningarna så mycket som möjligt. Så ser tyvärr verkligheten ut även om SKL påstår något annat. Till sist är jag hiskeligt trött på att SKL inte vill ta något som helst ansvar för att minska de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnligt och manligt dominerade branscher. Vision kräver högre löneökningar än industrin av just detta skäl. Jag tycker det är rent ut sagt pinsamt att SKL vägrar diskutera detta på ett konstruktivt sätt. Är det inte så att man strävar efter att kommuner och landsting ska bli attraktiva arbetsgivare...

Längtan till vardagen

Det har varit skönt med en riktig långhelg. Årets första fyra månader har verkligen gått i racerfart så det var skönt att få stanna upp lite och hämta andan. Efter några dagars ledighet längtar jag dock alltid tillbaka till jobbet. Jag är ju lyckligt lottad som har världens roligaste uppdrag där jag får vara med och bidra till att mina kollegor ska ha det bra på jobbet. Så jag ser fram emot att det är vardag i morgon igen. :-)

Gardner Sundström borde basera sina uttalanden på fakta

Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKLs förhandlingsdelegation, uttalar i Tidningen Vision att "en låg ingångslön gör det lättare att göra lönekarriär".

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt uttalandet men jag vill i alla fall säga att Gardner Sundström borde basera sina uttalanden på fakta istället för på tyckande. Göteborgs Stad har exempelvis konstaterat att utrymmena i de årliga lönerevisionerna till alltför stor del äts upp av att man rättar till strukturella fel istället för att belöna prestation. Orsaken till det är att alltför många medarbetare går in på för låga löner och eftersom de presterar så bra så blir det oftast så att de ligger tusentals kronor för lågt för att hamna rätt i lön.

Förutom att Gardner Sundströms senaste uttalande tyder på en stor okunskap om hur verkligheten ser ut är det också tyärr ytterligare ett tecken på att hon inte tar SKLs strävan mot att kommuner och landsting ska bli attraktiva arbetsgivare på allvar. Som jag har sagt tusen gånger: ska SKL bli lyckosamma i denna strävan så är bättre löner och villkor nyckeln.

Pinsamt SKL!

Nu börjar det hetta till i avtalsrörelsen på allvar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan förhandlingarna startade stenhårt drivit att man vill ha ett sifferlöst avtal som gäller tillsvidare. Vision yrkar på ett 12-månadersavtal med löneökningar på minst 3,6 procent för förbundets medlemmar som kollektiv. Hittills har SKL inte visat någon kompromissvilja utan lämnade häromdagen förhandlingsbordet för att fundera på hur de ska gå vidare.

Jag är stolt över att vårt förbund står på sig och fortsätter kräva rimliga löneökningar. Jag tycker också att SKLs agerande är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att de ofta uttalar att man vill att kommunerna och landstingen ska bli attraktiva arbetsgivare. Det är ju en bra strävan men skall man bli framgångsrik i denna strävan så är schyssta löner och villkor avgörande. Nu är det upp till bevis SKL - visa att ni menar allvar med snacket om attraktiva arbetsgivare!

Träff med sossarnas riksdagsbänk från Göteborg

Även idag hade jag och mina kollegor nöjet att få träffa och diskutera viktiga fackliga frågor med några ledande politiker - denna gång handlade det om fyra riksdagsledamöter från Socialdemokraternas göteborgsbänk.

Jag inledde med att berätta om Vision och vårt förändringsarbete, och sen hade vi en diskussion om en mängd viktiga frågor.

Några av de saker som vi tryckte på var:

* Det måste till politiska reformer för att vi ska uppnå en jämställd arbetsmarknad, bland annat för att få bort de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnligt och manligt dominerade branscher, att det ska vara fullt möjligt att kombinera familjeliv med en yrkeskarriär, fler kvinnor på ledande positioner och så vidare...

* Stressen på våra arbetsplatser måste minska, det är vår tids största arbetsmiljöfråga. Det är inte hållbart att större delen av våra medlemmar inte hinner med sina arbetsuppgifter på den heltid de är anställda på.

* Statusen på det sociala arbetet måste höjas och våra politiker måste börja intressera sig för socialpolitik. Arbetssituationen för landets socialarbetare är generellt bedrövlig. Något måste göras för att de skall kunna utöva ett högkvalitativt socialt arbete för medborgarnas bästa.

* Bort med möjligheten att manipulera med anställningsformerna i LAS! Det är en skam att det är fullt möjligt att arbeta på samma arbetsplats i nästan fyra år utan att få en tillsvidareanställning

* Det måste finnas möjlighet till ett livslångt lärande för att matcha arbetslösa mot där behoven av arbetskraft finns och för att människor som jobbat länge men vill byta inriktning på sitt yrkesliv inte ska känna sig fastlåsta på nuvarande arbetsplats för att de saknar utbildning.

Vi hade en bra diskussion med riksdagsledamöterna och det är roligt att konstatera att det faktiskt finns ett intresse från bägge de politiska blocken om vad Vision och våra medlemmar tycker. Skam vore det ju i och för sig annars, det är ju medlemmarna i TCO-förbunden som brukar avgöra varje val genom att rösta på de partier som har bäst politik för oss...

Träff med Alliansen i Göteborg

Idag träffade jag och min kollega i Vision Göteborgs styrelse Janis Fredman företrädare för Allianspartierna i Göteborgs kommunstyrelse, d.v.s. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Vi hade en bra och givande diskussion om personalpolitik och Göteborgs Stad som arbetsgivare.

Jag och Janis förde särskilt fram vikten av att våra politiker börjar intressera sig för hur stadens medarbetare har det på sina arbetsplatser. Det är ju medarbetarna som ska genomföra politikernas beslut så det borde vara en självklarhet att kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och alla nämnder och bolagsstyrelser ständigt håller sig a jour om hur arbetsmiljön och arbetssituationen är för oss medarbetare. Politikerna borde också skapa dialogforum för medarbetarna där vi kan framföra våra tankar, idéer och förslag om hur verksamheterna kan utvecklas för göteborgarnas bästa. Jag vet att det finns ett stort sug efter detta bland Vision Göteborgs medlemmar. Alltför många politiker som jag träffar vill dock inte ha någon större dialog med stadens medarbetare eftersom de tror att de bara ska gnälla och be om att få sina chefers beslut överprövade. Våra medlemmar är dock klokare än så, det de vill är ju att utveckla de verksamheter de jobbar i. Den smarta poltikern ser då till att lyssna på medarbetarna och gör politik av deras förslag.

Vi diskuterade också den nya ledningsstrukturen i Göteborgs stadsdelsförvaltningar där det kan vara så mycket som fem chefsled mellan medarbetarna och den styrande nämnden. Detta har inte slagit väl ut. Tanken med den nya ledningsstrukturen var att cheferna skulle få färre antal underställda medarbetare, vilket givetvis var ett oerhört gott syfte. Men så har det inte riktigt blivit för de chefer som arbetar närmast medarbetarna på golvet. Jag tror på färre chefsled men samma antal chefer så att arbetsbelastningen blir rimlig för alla och att medarbetarna då också kommer närmare ledningen. Göteborgs Stad borde snarast ta tag i ledningsstrukturen och rätta till det som behöver rättas till.

Det är glädjande att allianspartierna bjuder in oss fackförbund för dialog kring hur stadens medarbetare har det.

Yngre gillar facket

Fredag och lördag var jag i Stockholm tillsammans med Vision Göteborgs framtidsgrupp - en gruppering bestående av yngre medlemmar (under 35 år) som är nyfikna på fackligt arbete i allmänhet och på Vision i synnerhet. Medlemmarna i gruppen kommer från alla möjliga förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad.

Vi besökte bland annat TCO och dess ordförande Eva Nordmark, Visions huvudkontor där vi hade ett engagerat samtal med förbundsordförande Annika Strandhäll och så planerade gruppen sina aktiviteter under 2012. Vision Göteborgs styrelse använder också framtidsgruppen som referensgrupp för att vi ska bli bättre på att driva frågor som är viktiga för yngre personer.

Ibland påstås det att den yngre generationen inte är intresserade av fackligt arbete. Snicksack säger jag. Det Vision och alla andra fackförbund dock måste bli bättre på är att bjuda in fler att engagera sig fackligt utan att sätta upp en massa hinder och också våga fråga folk om dom vill bidra till ett bättre arbetsliv. Som ni ser på bilden är intresset stort bland yngre att engagera sig fackligt...

För oss finns bara ett vi!

Igår hade jag en fantastisk dag i de mänskliga rättigheternas tecken. HBTQ-festivalen hade pressträff där årets kampanj lanserades: "Vi färgar Göteborg och skapar en öppnare stad." Jag fick tillfälle att berätta om Visions och övriga TCO-förbunds engagemang i festivalen och för alla människors lika värde, samt om vilka aktiviteter vi kommer att genomföra under festivalveckan. Under eftermiddagen gästspelade jag också som föreläsare under en utbildning för fackligt förtroendevalda i diskrimineringslagen där jag berättade om mina erfarenheter hur man kan bli framgångsrik i att motverka diskriminering på våra arbetsplatser. Utbildningen är en del i EFS-projektet "Kompetensutveckling i diskriminering" som jag sitter i styrgruppen för. Det är fantastiskt roligt att få möjlighet att arbeta för alla människors lika värde, en av de viktigaste fackliga grundvärderingarna. Som TCOs fd ordförande Sture Nordh sa en gång: "För oss fackliga finns inte vi och dom. För oss finns bara ett vi!"

Vi kompromissar aldrig med våra värderingar

Apropå gårdagens inslag i SVTs Agenda om att Transport utesluter en medlem som är förtroendevald för Sverigedemokraterna tänkte jag påminna om vart Vision står i denna fråga. SKTFs (som vi hette förr) förbundsmöte 2010 ägde rum kort efter riksdagsvalet då det stod klart att Sverigedemokraterna blivit invalda i riksdagen. Vår dåvarande ordförande Eva Nordmark (numera ordförande för TCO) sa så här i sitt inledningsanförande, och det gäller fortfarande:

"Jag tänkte att jag inledningsvis ska säga några ord om politiken, politiska frågor och sedan några ord kring vårt förändringsarbete. Jag tänkte börja i den ändan där Zinat var inne på. Vi har nu ett främlingsfientligt parti i vår riksdag. Det är precis en vecka sedan som Sverigedemokraterna blev inröstade i vårt parlament. För oss som jobbar fackligt, för oss i SKTF som är en Fair Union, så står vi för alla människor lika värde. Vi står för respekt, medmänsklighet och mångfald.

Fackföreningsrörelsen har från den dagen vi bildades kämpat för mänskliga och fackliga rättigheter och friheter. För ett samhälle och ett arbetsliv fritt från diskriminering. Och för ett arbetsliv som vi uttrycker det i vår vision i SKTF, för ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. Det här är ett uppdrag, ett arbete som har blivit än mer viktigt idag. Vi har sett i studier att i länder där fackföreningsrörelsen är stark, där vi har en hög organisationsgrad, där får heller inte rasistiska och främlingsfientliga partier lika starkt fäste.

Och det är ingen som vi, inom facken som kan ta diskussionerna om värderingsfrågor på det sätt som vi kan göra. Det finns inget parti, ingen annan organisation som har samma plattform att ute på arbetsplatserna ta diskussionerna om vår arbetsplatskultur, om våra arbetsmiljöfrågor, om allas rika rätt. Så vi har ett mycket viktigt uppdrag nu som jag ser det. Det är inget nytt uppdrag, men det har blivit ännu mer tydligt att värderingsfrågor, där måste vi sätta ett tydligt fokus. Vi måste se till att dem värderingar som Sverigedemokraterna står för inte får ta ett större fäste i vårt samhälle. Precis det här berörde Zinat i sin inledning.
Jag skulle vilja vara glasklar med er i vilken uppfattning vi har som har kring Sverigedemokraterna.

För det första; vi kommer aldrig att samarbeta med Sverigedemokraterna. Vi kan inte undvika dem där de är valda om vi t ex uppvaktar ett utskott i riksdagen eller vi möter en kommunstyrelse eller ett utskott inom landstinget. Men vi kommer inte aktivt att söka något som helst samverkan med dem. Ni kommer inte att se något debattartiklar där jag skriver under med någon företrädare av Sverigedemokraterna. Vi ska inte bjuda in dem till att söka gemensamma politiska lösningar. Vi måste vara glasklara med våra värderingar och var vi står.

För det andra; man kan inte vara förtroendevald i vårt förbund och samtidigt aktiv Sverigedemokrat. Våra värderingar tillåter inte det.

För det tredje; vi ska aldrig acceptera främlingsfientliga eller rasistiska åsikter eller budskap på våra arbetsplatser. Blir det sådana diskussioner, om sådana tankar förs fram, då måste vi vara väldigt klara med var vi står. Vi kommer att fortsätta arbeta med mänskliga och fackliga rättigheter.

Jag tycker det är väldigt viktigt att säga det att vi som är en facklig organisation, vi är duktiga på att förhandla, vi är duktiga på att kompromissa men vi kompromissar aldrig med våra värderingar.

Tack för applåderna. Skönt att känna det stödet. Vi ska också se det klart det som har hänt den senaste veckan. Vi ska inte misströsta. Det har väckt otroliga reaktioner. Vi har sett namninsamlingar. Vi har sett demonstrationer. Vi ser hur människor engagerar sig på olika sätt via facebook, men faktiskt också fackligt.
Jag har fått berättat för mig i veckan nu att det finns ett ökat intresse hos våra medlemmar att diskutera just de här frågorna på arbetsplatserna. Hur ser vår arbetsplatskultur ut? Hur ska värderingarna vara på våra arbetsplatser och här tror jag också att vi ska samarbeta med våra arbetsgivare. Det känns också extra bra att säga utifrån detta politiska läget att vi nu har inrättat en solidaritetsfond. Ni kommer att få veta mer om den här fonden lite senare. Vi ska se till att dela ut material kring den. Men det känns oerhört bra att vi själva kan bidra, att vi har en egen fond i SKTF där vi kan satsa pengar till solidaritetsarbete runt om i världen. Därför att vårt engagemang tar ju inte slut vid Sveriges landsgräns. I morgon delar vi ut det första MR-priset nånsin i förbundets historia. Det var ett beslut på förra Förbundsmötet som där vi bestämde oss för att vi vill uppmärksamma arbetsgivare och arbetsplats som gör någonting bra med mänskliga rättighetsperspektivet. Det känns väldigt bra tycker jag."

Grattis på 70-årsdagen Aretha!

Idag fyller en av mina absoluta favoritartister 70 år - Areta Franklin, eller "The Queen of Soul" som hon också kallas för. Jag glömmer aldrig när jag såg och hörde henne första gången. Jag var inte gammal och det var när filmen "Blues Brothers" visades på tv och Aretha sjöng "Think". Efter det tvingade jag min pappa att köpa en skiva med henne och sedan dess har jag aldrig slutat fascinerats av hennes fantastiska röst och rytm.

Klicka här för att se och höra Aretha sjunga "I Say a Little Prayer" 1970.

El Sistema Göteborg fick TCOs kulturpris 2011

Igår delades TCOs kulturpris 2011 för musikområdet ut till orkesterskolan El Sistema Göteborg. Jag hade äran att få inleda prisceremonien på Konserthuset i egenskap av ordförande för TCO Göteborg och priset delades ut till projektledaren Camilla Sarner av TCOs ordförande Eva Nordmark. Vi fick också lyssna till en underbar konsert med barn från Hammarkullen. Priset består av ett stipendie på 50 000 kr och projektledaren Camilla sa att målet är att pengarna ska användas till en studieresa till Venezuela.

El Sistema är en orkesterskola i samarbete med Göteborgs Symfoniker. Idén med El Sistema kommer från Venezuela och grundtanken är att genom musicerande i symfoniorkester ge barn verktyg att uppnå sin fulla potential och att fostra goda och aktiva samhällsmedborgare. Verksamheten verkar således i sann TCO-anda eftersom ambitionen är att göra världen bättre.

Klicka här för att se en film från prisutdelningen.

Motionstid

Idag har jag för Vision Göteborgs räkning skickat in motioner till förbundsmötet som äger rum i september. Förbundsmötet är Visions högsta beslutande organ och tar beslut om förbundets inriktning för framtiden.

Föreningsnörd som jag är så tycker jag att det är urkul att skriva motioner. Det handlar om att min vill utveckla föreningen i positiv riktning och man formulerar förslag till beslut för att det ska gå i den riktningen. Vision Göteborgs motioner spänner över massor av områden: löner, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter, medlemsavgift, fackliga utbildningar, facklig politik m.m. m.m.

Det ska bli spännande att se hur förbundsstyrelsen yttrar sig om motionerna såsmåningom och vad som blir deras förslag till beslut. Därefter träffas vi på förbundsmötet, diskuterar och debatterar och därefter fattar vi de slutliga besluten om förbundets inriktning. Detta är föreningsdemokrati när den är som bäst. :-)

Arbetsmiljöarbetet måste få den status det förtjänar

SVTs Rapport berättade igår att misstänkta brott mot Arbetsmiljölagen sällan resulterar i fällande domar. Chefsåklagare Mats Palm menar att lagen måste ses över och att polisens utredningar måste bli bättre. Jag håller med honom. Vid en översyn av Arbetsmiljölagen skulle jag också önska tuffare skrivningar om arbetsgivarnas ansvar att bedriva ett aktivt föreyggande arbetsmiljöarbete. Detta är något som alltför ofta är lågprioriterat och det är inte okej. Ett seriöst och kompetent arbetsmiljöarbete kan rädda hälsa och liv och sköter inte våra arbetsgivare detta så måste det få tydliga konsekvenser. Arbetsmiljöverket måste också ges mer resurser för att kunna utöva tillsyn mer frekvent. Det är dags att arbetsmiljöarbetet ges den status som det förtjänar.

Gladare måndagar handlar om arbetsmiljö

Ytterligare en helg är till ända och en ny arbetsvecka startar i morgon. Jag ser oftast väldigt mycket fram emot arbetsveckan - jag har ju världens roligaste uppdrag genom att jag varje dag får kämpa för att Visions medlemmar ska ha det bra på jobbet och schysta arbetsvillkor. Men tyvärr ser inte alla fram emot att gå till jobbet varje måndag.

Vision kämpar ju för "Gladare måndagar" och det handlar i grunden om arbetsmiljö. Det handlar om att man ska trivas på jobbet, med sina arbetsuppgifter och kollegor. Arbetet ska ge möjlighet till personlig utveckling. Och arbetsplatsen ska ta till vara på mig och min kompetens på bästa sätt. Viktiga fackliga frågor - eller hur! Och det är sådant som skulle göra måndagen gladare...

Heja Mixgården!

Ser fritidsledare på fritidsgården Mixgården i Angered bli intervjuade av TV 4 Göteborg om sin oro över hur de planerade besparingarna i förvaltningen kommer att drabba deras verksamhet. Det är bra och modigt att de gör sina och ungdomarnas röster hörda. Fritidsgårdar är alltid utsatta i besparingstider eftersom det handlar om så kallad "icke-lagstadgad" verksamhet. Jag längtar efter den dag då beslutsfattare ser fritidsgårdarna som en värdefull investering istället för som kostnader. En ungdom som blir ledd på rätt väg i livet är den bästa investering en kommun kan göra.

Satsning på utbildning krävs för att minska ungdomsarbetslösheten

Enligt Statistiska centralbyråns officiella sätt att räkna var nästan var fjärde ungdom, 23 procent, arbetslös i fjol. Men siffrorna blir uppblåsta av att ungefär hälften av alla ungdomar inte räknas in i arbetskraften - de pluggar i huvudsak i stället. Lite tillspetsat kan man säga att ju fler som studerar desto högre blir arbetslösheten - i statistiken. Och det är också speciellt en grupp som har problem att få jobb - de utan gymnasieutbildning. Även ungdomar med invandrarbakgrund har generellt svårare.

Det är intressant att ta del av dessa siffror och de tydliggör samtidigt att sämre ingångslöner och sämre anställningtrygghet inte skulle pressa ner ungdomsarbetslösheten ett dyft. En satsning på vuxenutbildning behövs istället liksom förstärkta broar mellan utbildningar och arbetsgivare. Jag hoppas att detta sätt att se på arbetslöshetssiffrorna innebär en mer nyanserad retorik från de politiska partier som propagerar för sämre arbetsvillkor för att minska ungdomsarbetslösheten.

Älskade fritidsarbetare!

Fredag-lördag spenderade jag i Borås där jag tillsammans med min kollega Eva ledde en medlemsutbildning för Vision Göteborgs fritidsarbetare. Jag hade fantastiskt roligt och jag är tacksam för att jag fick tillbringa två dagar med dessa underbara människor som har ett sådant enormt engagemang och hjärta för sitt jobb och ungdomarna som de arbetar med.

Fritidsarbetarna arbetar ofta under tuffa förhållanden ute i stadsdelarna. Deras verksamhet är så kallad "icke-lagstadgad" och då är det inte ovanligt att de drabbas hårdast när sparbeting skall genomföras. Men jag anser att en högkvalitativ fritidsverksamhet för ungdomar är en av samhällets viktigaste investeringar. Många är vi som kan vittna om hur mycket våra fritidsledare betytt för oss när vi var i tonåren och självförtroendet inte var på topp. Då är det lätt att hamna i fel sammanhang och då behöver man vuxna förebilder som kan leda en rätt i livet.

Vision Göteborg har nu startat upp ett nätverk för våra fritidsarbetare för att kunna driva deras frågor på bästa sätt. Jag ser fram emot att kämpa tillsammans med dem för en högkvalitativ fritidsverksamhet i Göteborg och där fritidsarbetarna får den status och den respekt som de förtjänar.

8 mars 2012

I torsdags gick Vision Göteborgs traditionella 8 mars-firande av stapeln. Vi genomförde ett stort arrangemang på Burgården tillsammans med våra systerförbund Lärarförbundet, Vårdförbundet och ST där över 500 medlemmar deltog.

Tasso Stafilidis och Helen Sandgren Åström sjöng kärlekssånger och spelade den gripande föreställningen "Kärlekens pris" med verkliga berättelser från hela världen om vad det kan få för pris om man förälskar sig i en person av samma kön som sitt eget.

Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm, var huvudtalare och berättade om sin syn på ledarskap och sin osvikliga tro på människors förmåga att utvecklas. Carin verkar vara en riktigt stor ledare, mycket för att hon verkligen förstår ledarskapets betydels för att en arbetsplats ska fungera och då handlar det om att som chef få med sig medarbetarna på besluten och ta tillvara på allt engagemang som finns.

Klicka här för att se en film från 8 mars-firandet som är publicerad på Vision Göteborgs sprillans nya YouTube-kanal.

Vad är ett gott ledarskap?

Ledarskapet är oerhört viktigt för att en arbetsplats ska fungera. Som facklig företrädare får jag bevis för detta varje dag. Vad kännetecknar då ett gott ledarskap? För mig handlar det om bl.a. följande:

Tydlighet: jag vill veta vad som förväntas av mig och jag vill också stämma av min prestation kontinuerligt med min chef.

Uppmuntrande: jag vill ha en uppmuntrande chef som inspirerar mig till goda prestationer.

Empati: jag vill att min chef bryr sig om mig och min arbetsmiljö.

Vad tycker du kännetecknar ett gott ledarskap?

För den här spelar det roll...

Igår besökte Visions 2e vice ordförande Veronica Karlsson mentor-utbildningen och berättade om sin syn på Visions framtida utmaningar och sin syn på ledarskap. Hon avslutade sitt anförande med att läsa dikten "Snäckan" av Ulf Nilsson som inspirerat henne mycket i sin fackliga roll. Jag tycker själv att dikten är oerhört vacker så jag återger den nedan.

När min pojke var fyra år var vi på Mallorca.
En morgon skulle jag springa utefter stranden.
Anders ville följa med.
Efter 25 meter blev han trött.
Han stannade, men jag sprang vidare.
När jag vände såg jag honom som en liten prick,
som satt och väntade på mig.
När jag kom närmare såg jag att han gjorde någonting.
När jag kom helt nära, såg jag vad.
Han satt nere vid strandkanten och kastade snäckor i havet.
Under natten hade havet spolat upp mängder av snäckor.
Han räddade dem tillbaka till livet.
Jag tyckte det var fint gjort, och sa det också.
Men…
Det var hundra snäckor på en meter och stranden var en mil.
Så jag ville få honom att inse det meningslösa.
Jag sa: Det är fint, men vad tror du det spelar för roll
att du kastar tillbaka en snäcka eller två.
Först tittade han bara på mig.
Han hade en snäcka i handen.
Sakta sträckte han upp den mot mig och sa:
För den här.
För den här spelar det roll.

Mentor åt Jakob

Onsdag och torsdag deltar jag i en mentorsutbildning. Jag ska nämligen bli mentor för Jakob Kilner som ska delta i utbildningen "Ledare i Vision" under året, en utbildning för yngre personer som syftar till att trygga ledarförsörjningen i vårt förbund i framtiden. Jag deltog själv i "Ledare i SKTF" (som utbildningen hette på min tid) 2007/2008.

Det känns väldigt roligt och spännande att få bli mentor åt Jakob. Jag har en hel del erfarenheter av hur det är att vara ung förtroendevald som jag gärna delar med mig av. Men framförallt ser jag på min roll som mentor att hjälpa till så att Jakob utvecklas i sina förtroendeuppdrag samt att han vågar vara sig själv och driva sina egna hjärtefrågor. Han är en väldigt bra person med stort hjärta för Vision så han kommer att lyckas alldeles utmärkt med vad han än engagerar sig i. Och jag kommer garanterat också att lära mig mycket av honom under året.

Jag är stolt över att Vision satsar på yngre ledare. Dels handlar det om att klara generationsväxlingen. Vi har massor av enormt kunniga och rutinerade förtroendevalda som kommer att gå i pension under de närmaste åren. Därför måste vi få in fler yngre ledare innan de äldre försvinner så att vi inte tappar massor av kompetens utan att den förs över till generationerna som ska bära Vision i framtiden. Men vi behöver också få in fler perspektiv och erfarenheter för att vi skall kännas som ett angeläget fackförbund för yngre personer. Jag kan med stolthet säga att Vision är framtiden. :-)

Tillsammans kan vi åstadkomma mycket - inklusive lägre boräntor

"Bankernas dåliga följsamhet till Riksbankens räntesänkningar är provocerande för vanliga kunder som försöker få ekonomin att gå ihop. Jag har därför kontaktat de åtta banker som är de största aktörerna på bolånemarknaden för att ta initiativ till att som medlemsförmån förhandla fram förmånligare bolån för medlemmar i TCO-förbunden." Det skriver TCOs ordförande Eva Nordmark idag på DN Debatt.

Detta är ett suveränt initiativ från TCO som skulle betyda mycket för medlemmarnas ekonomi. Flera banker har redan uttalat sig positivt kring att förhandla med TCO om lägre boräntor. Tror sjutton det, de vore ju dumma om de ignorerade en facklig centralorganisation vars medlemsförbund organiserar över 1,2 miljoner medlemmar.

Klicka här för att läsa Eva Nordmarks debattartikel.

Lön hela dagen

Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 14,3 %. Det innebär att kvinnor arbetar gratis efter kl 15:51 varje dag (räknat på en arbetsdag mellan 08-17). Det har sett ut så här sedan 1981. Alltså är det hög tid för en förändring.

Ettt stort antal fackförbund, partipolitiska kvinnoförbund och kvinnoorganisationer har gått samman för att protestera mot löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Stöd kampanjen på Facebook och delta i debatten på twitter med hashtaggen #lonheladagen.

Må bra på jobbet

Veckan som gick var fullspäckad och avslutades med att jag, tillsammans med mina kollegor Eva och Rigmor, höll grundutbildning för nya skyddsombud i Vision Göteborg. Det var ett härligt gäng där samtliga visade upp ett imponerande engagemang för att deras kollegor ska må bra på jobbet. Det är ju det som en god arbetsmiljö handlar om...

Stolta och modiga socialsekreterare

Igår svarade 24 stolta och modiga socialsekreterare på min, Jenny Johanssons, Susanna Alakoskis och Gudrun Schymans debattartikel om att vi vill se en mer uppkäftig debatt om socialpolitik och socialarbetarnas arbetssituation. Klicka här för att läsa socialsekreterarnas debattartikel.

Det är en tuff verklighet som socialsekreterarna beskriver. Men trots bedrövliga förutsättningar för att göra ett bra arbete så lyser ändå yrkesstoltheten igenom och det finns också en enorm kampvilja för att förändra situationen. Nu väntar jag bara på ett svar från de politiska beslutsfattarna. De lyser ännu med sin tystnad i debatten...

Är inte tiden inne för jämställda löner?

Avtalsrörelsen börjar hetta till så smått - framförallt debatten om strukturella löneskillnader mellan kvinnligt och manligt dominerade branscher. Igår samlades ett gäng TCOare och andra organisationer på Sergels Torg i Stockholm för att uppmärksamma kampanjen Lön hela dagen. Efter 15.51 jobbar nämligen kvinnor gratis. Löneskillnaden mellan kvinnor och män i Sverige är knappt 15 procent, kvinnor tjänar ungefär 85 procent av det män tjänar. Det innebär att man, i jämförelse med män jobbar gratis 15 procent av tiden. Klicka här för att läsa mer på Vision-bloggen.

Och idag svarade Visions Annika Strandhäll tillsammans med fyra ordförandekollegor på Svante Nycanders attack mot jämställda löner på DN Debatt häromdagen.

Det är bra att debatten spetsas till men vi vill ju se lite verkstad också. Är inte tiden inne för en jämställd arbetsmarknad med jämställda löner?

Missa inte Visionbloggen

Vision har nu skapat en blogg där förbundsstyrelsen, förhandlare, ombudsmän och andra anställda skriver om sina uppdrag och vad de sysslar med på dagarna. Bland annat publiceras kontinuerliga rapporter från avtalsrörelsen, vilket ju är spännande i dessa tider.

Klicka här för att komma till Visionbloggen.

Löneskillnaderna mellan industrin och offentlig sektor handlar om könsdiskriminering

DNs f.d. chefsredaktör Svante Nycander går idag på DN Debatt till attack mot fem fackliga förbundsordföranden, inklusive Visions Annika Strandhäll, och deras tidigare debattartikel där de krävde stopp för den strukturella lönediskrimineringen mellan kvinnligt och manligt dominerade branscher. Nycander menar att det är självklart att industriarbetare ska tjäna mer eftersom deras bransch är mer utsatt för konjunktursvängningar än den "skyddade" sektorn samt att de har dyrare resor till jobbet än offentliganställda.

Nycander tillhör uppenbarligen den skara som alltid argumenterar sig blåa mot jämställdhetsreformer genom att stapla massor med argument på varandra för varför det är okej med könsdiskriminering. För det första är även offentlig sektor väldigt konjunkturkänslig och tvingas alltid skära ner i samband med att arbetslöshet ökar och därmed skatteintäkter minskar. Hans argument om att indistriarbetare i regel har längre och dyrare resor i jobbet är också ett argument som inte håller för granskning - i takt med att den offentliga sektorn skär ner tvingas också många offentliganställda ta jobb långt ifrån hemmet.

Nej, de stora löneskillnaderna mellan industrin och offentlig sektor beror till största delen på att strukturerna i samhället gör att mäns insatser värderas högre än kvinnors. Vi ska också komma ihåg att kvinnorna i den offentliga sektorn är mer välutbildade än männen i industrin plus att samhället skulle stanna om inte den kommunala och statliga servicen fanns. Nej Svante Nycander, dina argument håller inte. Och nu är det 2012 och hög tid för en jämställd arbetsmarknad.

Varför väcker "Järnladyn" så starka känslor?

Igår var jag på bio och såg "Järnladyn". En helt okej film med en fantastisk Meryl Streep i huvudrollen som Margaret Thatcher, Storbrittaniens premiärminister 1979-1990.

Jag har läst en hel del om filmen i förväg och den har rört upp heta känslor på framförallt tidningarnas kultursidor. Många skribenter upprörs över att Thatcher framställs som mänsklig och inte som ett monster. Mycket kan säga om Thatchers politik, inte minst att den var direkt fackföreningsfientlig. Men även om man står långt ifrån henne politiskt så kan man ändå inte förneka att hon var en demokratiskt vald ledare för en av världens mest inflytelserika demokratier, och att hon är en människa av kött och blod precis som alla andra. Varför väcker då Thatcher så starka känslor i jämförelse med andra världsledare som hon stod nära politiskt, exempelvis Ronald Reagan? Kan det bero på att hon är kvinna?

Thatcher kan för övrigt inte anklagas för att ha stått på barrikaderna för jämställdheten. Under sin långa tid som premiärminister utsåg hon endast en kvinna som minister. Men hon var själv den första kvinnliga premiärministern i ett land som anses vara djupt konservativt. Den bedriften har vi aldrig lyckats med i Sverige...

10 frågor

Denna lördag håller jag mig från seriösa blogginlägg och svarar istället på de 10 frågor som James Lipton brukar ställa till sina gäster i talkshowen "Inside the Actors Studio".

01. What is your favorite word?
Kärlek

02. What is your least favorite word?
Kadaver

03. What turns you on creatively, spiritually or emotionally?
Engagemang

04. What turns you off?
Missunsamhet

05. What is your favorite curse word?
Jävlar

06. What sound or noise do you love?
Skratt

07. What sound or noise do you hate?
Folk som pratar i mun på varandra.

08. What profession other than your own would you like to attempt?
Socialarbetare

09. What profession would you not like to do?
Flyttgubbe

10. If Heaven exists, what would you like to hear God say when you arrive at the Pearly Gates?
Du hade rätt - jag är kvinna!

Tillsammans blir vi framgångsrika!

Har fått en hel del reaktioner på min, Jennys, Susannas och Gudruns debattartikel. Jag fick bl.a. ett sms där det stod "Ni ger oss mod!". Och jag fick också ett gripande mejl där det bl.a. stod att nu känns det inte lika hopplöst att jobba inom socialtjänsten längre.

Jag hoppas fler bidrar med texter och berättelser till bloggen. Hjälps vi åt med att beskriva verkligheten och samlar ihop alla bra idéer och förslag för vad som måste göras för att förbättra situationen för socialarbetarna och höja kvaliteten i det sociala arbetet så kan vi bli framgångsrika. Hör av dig om du vill bidra!

Socialarbetare gör skillnad!

Idag skriver jag och min kollega Jenny Johansson på GP Debatt tillsammans med de stolta socionomerna och f.d. socialarbetarna Susanna Alakoski och Gudrun Schyman om tystnaden i den socialpolitiska debatten och om socialarbetarnas arbetssituation
Klicka här för att läsa artikeln.

Idag lanserar Vision Göteborg också vår nya blogg "Vi gör skillnad!" där våra socialarbetare får berätta om situationer där de bidragit så att en annan människa fått ett bättre liv samt lämna förslag och idéer på vad som måste göras för att förbättra socialarbetarnas situation och utveckla det sociala arbetet.
Klicka här för att komma till bloggen.

Nu är det dags att socialarbetarna får den respekt de förtjänar och att beslutsfattarna börjar lyssna på dem för att vi ska få ett högkvalitativt socialt arbete för medborgarnas bästa. Kontakta mig gärna om du vill bidra med text till bloggen.

Flyg schyst!

Ryanair är återigen i ropet. Nu är det flygbolagets piloter som varnar för att säkerheten inte är den bästa eftersom de tvingas flyga när de är sjuka och har dessutom alldeles för långa arbetspass.

Ryanair är en bedrövlig arbetsgivare som länge hårdnackat vägrat att teckna kollektivavtal med facket. Personalen jobbar ofta under usla förhållanden med låga löner och långa arbetstider utan raster. Flera har dessutom vittnat om att arbetsgivaren blundar för trakasserier. Tänk på detta nästa gång du väljer flygbolag. Det ju värt några hundralappar extra om man vet att personalen arbetar under schysta förhållanden!